Kyrkorådet vill hitta en ordning som värnar om den småskaliga församlingsbildningen samtidigt som den tar till vara på och utnyttjar fördelarna i de olika formerna av samverkan.
Domkyrkoförsamlingen har diskuterat vilken form av samverkan som bäst svarar mot kyrkans behov, de lokala, regionala eller ett nationellt förvaltningsbolag. En pastoral modell anser man kan vara en utgångspunkt då man från lokala förutsättningar etablerar större pastorala och administrativa enheter med en prosttjänst.
Tjänsten skulle i viss mån motsvara tjänsten som överordnat kyrkoherde i en stor samfällighet.
Samtidigt skulle varje församling under den lokala kyrkoherdens eller kyrkorådets ledning befrias från en mängd tyngre administrativa uppgifter och i stället ansvara för att förverkliga de lokala pastorala stategierna.
På så sätt värnar man om närhetsprincipen samtidigt som församlingen får utrymme att fokusera på kärnverksamheten, som gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Församlingen blir då ett distrikt inom en större församling. Kyrko- rådet menar också att diakoner och präster ska vara anställda av stiftet och att övrig personal blir lokalanställd.