Tidigare har det kostat lika mycket att få sina sopor hämtade av Esem, Sevabs driftsbolag, oavsett om hushållet källsorterar eller inte. Men i samband med årsskiftet infördes en miljöavgift för hushåll som inte sopsorterar, oavsett om det är i en villa, ett flerfamiljshus eller en verksamhet.
‒Enligt lag är man skyldig att sortera ut sitt matavfall och sina förpackningar. Förpackningarna kan man välja att gå till en återvinningsstation med, men inte med maten. Vi gör inte det här för att tjäna pengar, utan för att få folk att sortera, säger Vesa Hiltula, återvinningschef på Esem.
Personalen som jobbar med sophämtning kommer att kontrollera innehållet är sorterat när de tömmer ett kärl. Om de upptäcker att någon återkommande har missat att sortera, lämnar personalen information om vad som gäller till fastighetsägaren.
‒Vi informerar minst två gånger, sedan kontaktar vi med brev eller ett besök. Blir det fortfarande ingen skillnad får man betala miljöavgiften, säger Vesa Hiltula.
1 500 eller 3 000 kronor per år får hushåll med de mindre kärlen på 190 respektive 370 liter betala i miljöavgift, om de har sophämtning varannan vecka. Hämtas soporna oftare, blir avgiften ännu högre. Dyrast blir det för den som har 660-literskärl med hämtning tre gånger i veckan, då kostar det 36 000 kronor per år.
‒Det kan bli en intäkt i början, men i Eskilstuna har vi tjänat i princip noll kronor på miljöavgiften eftersom nästan alla sorterar.
För de en- och tvåbostadshushåll som sköter sin sopsortering väntar endast en blygsam prishöjning, sammanlagt 3 kronor per år och kärl. Undantaget är de kunder som haft de minsta kärlen, 140 liter, som under året ska fasas ut. Kunder som har dessa måste därför övergå till 190-literskärl, och därmed betala en högre rörlig avgift. Jämfört med 2017 blir det 172 kronor dyrare per år.
‒140-literskärlen är mycket mindre och smalare än andra kärl, och ramlar därför lätt när de är tomma. Men det är inte bara därför vi byter ut dem. Eftersom lagen säger att alla måste sortera ut matavfallet, vill vi att kunderna ska ha plats för det, säger Vesa Hiltula.
Han uppskattar att 1 000 kunder har den mindre soptunnan, och därför drabbas av kostnadsökningen. För Esem kostar det 250 000–300 000 kronor att köpa in 190-literskärl att ersätta 140-literskärlen med. Men de ratade tunnorna kommer inte att slängas.
‒Vi kommer att införa matinsamling hos flerfamiljshus, och då passar de här kärlen bra. Så det som kostar i inköp kommer att sparas in på andra håll, säger Vesa Hiltula.
För vissa hushåll blir det billigare med de nya avgifterna. Avgiften för separata matavfallstunnor avskaffas helt, och vissa fastighetsägare och föreningar kan därmed minska sina utgifter.
Möjligheterna för flerfamiljsfastigheter att sopsortera har också utökats efter årsskiftet, eftersom flerbostadshus nu börja med färgsortering.
Lennart Olsson är ordförande för Villaägarna i Strängnäs. Han berättar att medlemmarna generellt sett är positivt inställda till sopsortering.
‒De flesta tycker att det är bra och har inga synpunkter. Men några enstaka tycker att det är ohemult och vill sopsortera själva, till exempel om de bor nära en återvinningsstation och inte vill betala för en större soptunna, säger han.
Han har ännu inte fått några reaktioner på de nya avgifterna, och tror att om det kommer några blir det i samband med att nästa faktura dyker upp.