Strängnäs del av den globala koldioxidkakan är snart uppäten, enligt satjen Klimatkollens beräkningar.
Strängnäs kan ha släppt ut sin del av Parisavtalets koldioxidutsläpp redan i mitten av 2026 om utvecklingen fortsätter som de senaste åren. Detta enligt Klimatkollen, en sajt som presenterar miljödata nedbrutet på kommunnivå.
För att hålla sig inom budgeten – som det i Strängnäs fall återstår knappt 215 100 ton av – måste utsläppen i kommunen minska med 34 procent varje år. Mellan 2015 och 2021– det senaste året SMHI har data för – minskade utsläppen i snitt med 2 procent per år. Med nuvarande minskningstakt når utsläppen i kommunen noll först år 2066.
– En klimatbudget är en väldigt bra illustration av hur det går med utsläppen och hur snabbt vi måste minska dem. Det är lätt att man fastnar i långsiktiga mål, men här blir det tydligt och lätt att prata om vad man kan göra lokalt, här och nu. Det är flera kommuner och regioner som tagit fram egna budgetar, säger Frida Berry Eklund, Klimatkollens grundare.
För att räkna ut koldioxidbudgeten för ett land, ett län eller en kommun behöver man bestämma två saker. Dels hur stor den totala (globala) budgeten är, dels hur budgeten ska fördelas.
Klimatkollen har utgått från en global budget som ska ge mänskligheten 50 procents chans att klara 1,5 graders uppvärmning. Sedan har forskare vid Uppsala universitet brutit ned budgeten på nationell nivå. Klimatkollen har i sin tur fördelat den nationella budgeten mellan varje kommun. Fördelningen baseras på hur stora utsläppen är i dag.
Ragnar Lindén är hållbarhetsutvecklare i Strängnäs kommun och tycker att minskningen av koldioxidutsläppen i såväl Strängnäs som globalt går alldeles för långsamt.
Strängnäs kommun använder sig av en liknande tjänst som Klimatkollen, som medborgarna kan se på kommunens hemsida. Enligt den har Strängnäs ungefär sex år kvar innan budgeten är slut, berättar Ragnar Lindén.
– Men grundbudskapet är detsamma, att det går alldeles för långsamt, säger han.
Enligt de siffror som Strängnäs kommun arbetar med minskar koldioxidutsläppen ännu långsammare än vad Klimatkollen räknat med.
– De senaste åren har de minskat med ungefär 1,5 procent per år, säger Ragnar Lindén.
Att minskningstakten går långsammare och långsammare beror huvudsakligen på att man redan har plockat de lägst hängande frukterna och att kommande minskning innebär större utmaningar, förklarar Ragnar Lindén.
Och snart kan siffrorna för Strängnäs utsläppsminskning rentav förvandlas till en ökning.
Transporter är den enskilt största utsläppskällan i Strängnäs.
Strängnäs största koldioxidutsläpp kommer i dag från transportsektorn. Enligt Klimatkollens beräkningar utgör de 82 procent av alla utsläpp av växthusgasen i kommunen. Efter det att regeringen kraftigt minskade reduktionsplikten, bland annat från 30,5 procent inblandning av biobränsle i diesel till 6 procent vid årsskiftet, samtidigt som omställningen till eldrivna fordon på senare tid bromsats upp, kommer nettoutsläppen från trafiken att stiga framöver i stället för att sjunka.
Strängnäs kommun kan visserligen göra en del för att minska utsläppen från trafik, men långt ifrån så mycket som behövs för att klara sitt mål.
– Vi har ungefär 20 000 personbilar registrerade på Strängnäsbor, och även om andelen fossilfria bilar ökar så minskade bara antalet fossildrivna bilar med 300 stycken det senaste året. Ska vi få bort alla fossilbilar till 2030 behöver de minska med 3 000 per år. Det är ett jätteproblem och vi funderar på vad vi kan göra, berättar Ragnar Lindén.
– Kan vi på något sätt få just Strängnäsbor att vilja tanka mer förnybart?
– Vi har till och med kollat med kommunjuristen om vi på något kreativt sätt kan använda vår klimatfond för att lämna bidrag till att konvertera befintliga bilar, för det stora flertalet av dem kommer att finnas kvar 2030. Men vi har inte hittat något nytt, revolutionerande verktyg, skrattar Ragnar Lindén lite uppgivet.
– Så det vi kan göra är att fortsätta bygga ut infrastrukturen för laddning, och förra året fick vi äntligen till en tankstation för biogas. Den kommer att vara väldigt positiv för tunga transporter.
Annat som kommunen skulle kunna göra i framtiden är att bygga tankstationer för flytande biogas, vätgas och snabbladdning för tunga transporter och att byta ut sina egna fordon.
Trafiken är den enskilt största källan till koldioxidutsläpp i Strängnäs kommun enligt flera klimatsajter.
Trots att kommuner inte kan styra så mycket över transportsektorn tycker Ragnar Lindén att kommuner generellt och alltså även Strängnäs kommun kan göra mycket för miljö och klimat.
Ett område där Strängnäs kommun enligt hållbarhetsutvecklare Ragnar Lindén har lyckats bättre är byggsektorn.
80 procent av kommande nybyggnation av bostäder i Strängnäs kommun ska ha max fem kilometer till närmaste tågstation.
Dessutom har kommunfullmäktige nyligen beslutat om nya klimatkrav vid byggnation som ska gälla från 2025. Dessa motsvarar nästan en halvering av utsläppen och ligger 40 procent lägre än Boverkets nationella kravnivåer, säger Ragnar Lindén.
– Det omfattar allt vi själva bygger, och gäller dels maskinerna och dels allt byggmaterial. Det driver ju också på branschen, säger Ragnar Lindén.
Andra områden där kommunen kan bidra till minskade koldioxid är när man köper in varor och tjänster.
– En kommun kan göra jättemycket för klimatet även om vi inte kan göra allt, säger Ragnar Lindén.
Malin Holmquist är en del av nätverket Rebellmammorna i Strängnäs som vill uppmärksamma klimatfrågan.
En som är bekymrad över hur Strängnäs ligger till när det gäller koldioxidbudgeten är Malin Holmquist, aktiv i nätverket Rebellmammorna i Strängnäs.
– Med tanke på att det är otroligt bråttom att minska våra utsläpp i dag så blir jag väldigt orolig att det går så trögt för kommunen att göra det den har lovat. Klimatkrisen pågår även här i Strängnäs. Tyvärr är detta inget vi kan välja att tänka på bara när det passar. Mina barn kommer inte ha lyxen att kunna blunda för klimatkrisens effekter, säger hon.
Malin Holmquist tycker dock att man inte får deppa ihop utan ska försöka vara lösningsorienterad.
– Även om det ser mörkt ut så kan vi kan inte ge upp nu! Det finns massor som kan göras bättre och jag tror att en nyckel är att få oss vanliga medborgare mer engagerade i utmaningen. Vi måste få veta vad vi är en del av och varför. Gör det till något inspirerande. Kom ihåg att varenda minskning gör skillnad, säger Malin Homquist.