Att höja fjärrvärmepriserna med fem procent är inte kul, medger Jan Lindkvist som är vd för Solör bioenergi Strängnäs AB – som äger 80 procent av den lokala fjärrvärmerörelsen efter försäljningen från Sevab.
– En höjning brukar ligga på en, två eller tre procent så det är klart att fem procent är en dramatisk ökning. Men det finns absoluta skäl till det, säger han och tillägger att de nuvarande priserna har gällt sedan 2020.
I kraftvärmeverket eldas bland annat returträ från byggen och rivningar med skogsflis och restprodukter från sågverks- och massaindustrin. Genom förbränningen värms vatten upp, som sedan pumpas ut till hushåll och lokaler via rör i marken.
Då Solörs inköpspriser för bränslet har stigit, bland annat på grund av högre efterfrågan från även andra länder, så justeras företagets prislistor till såväl privatpersoner och företag. Efter årsskiftet blir fjärrvärmen fem procent dyrare.
Det är mindre än inflationstakten enligt konsumentprisindex – vilket i regel är taket för en prishöjning, enligt ett avtal mellan Solör och Strängnäs kommun, som äger resterande 20 procent av verksamheten.
För en villaägare som förbrukar 30 000 kilowattimmar fjärrvärme årligen, medför höjningen 375 kronor mer i fast avgift och 1 080 kronor mer i energipris per år. Sammantaget och per månad motsvarar det 121 kronor.
Tidningen har sökt Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande.