Vart ska nyanlända vända sig för att lära sig svenska eller få hjälp att skrivas in på en svensk skola? Det är inte alltid så lätt att veta, vare sig man är flykting från Syrien eller arbetskraftsinvandrare från Kanada.
– I dagsläget knackar folk på lite överallt, på skolorna eller på kommunhuset, säger Mikael van Lunssen.
Han är biträdande rektor för det som ska bli lösningen på problemen, nämligen Språkcentrum. Det är en ny verksamhet som just nu håller på att startas i Strängnäs kommun. Där ska både barn, ungdomar och vuxna få hjälp att hitta rätt så att de lär sig svenska och barnen snabbare kommer in i skolan.
– Språkcentrum blir en första ingång till kommunens utbildningsverksamhet. Allt ska finnas under samma tak, vilket gör att det blir effektivare, berättar Simon Husberg som är rektor för Vuxenutbildningen men nu också Språkcentrum.
Kontoret ska ligga i ena flygeln på Thomasgymnasiet. Men han utesluter inte att personalen kommer att resa runt till andra platser i kommunen om det behövs, för att göra det lättare för alla att få kontakt oavsett var de bor.
– Vi vill skapa den bästa möjliga mottagningen för alla nyanlända, säger Simon Husberg.
Flera kommuner i Sverige arbetar redan med liknande lösningar. Men på ett sätt skiljer sig Språkcentrum från de flesta av sina motsvarigheter.
– Vi tar emot alla åldrar, där ligger vi i framkant. Vi tar ett helhetsgrepp, säger Mikael van Lunssen.
Det första steget när en person kommer till Språkcentrum är ett mottagningssamtal. Barn och unga får sedan gå igenom en pedagogisk kartläggning för att se vilka kunskaper de har. Barnen får också träffa en sjuksköterska som undersöker hälsotillståndet, kontrollerar syn och hörsel och vilka vaccinationer som finns.
Därefter får de nyanlända hjälp att skriva in sig på SFI eller andra skolor. Språkcentrum ska också ansvara för studiehandledning på modersmålet samt modersmålsundervisning.
Alla rutiner och praktiska lösningar är ännu inte klara. Hur Språkcentrum ska ha öppet är till exempel inte bestämt ännu.
– Det är en utmaning att starta en ny verksamhet, för det finns inga gamla rutiner. Vi vet inte vad som fungerar och inte så vi måste vara på tårna, säger Simon Husberg.
En försvårande omständighet är att alla prognoser om flyktingströmmar och invandring som gjordes i våras inför starten av Språkcentrum nu är minst sagt inaktuella.
– För ett halvår sedan trodde vi att vi skulle handlägga ungefär 10–15 grundskoleelever samtidigt. Det gäller inte längre men hur många det blir vet vi inte. Det är svårt att göra prognoser i samhället just nu, säger Mikael van Lunssen.
Han berättar att bristen på tolkar också blir en stor utmaning. Redan nu är tolkförmedlingen som de anlitar överbelastad. Men även om det finns en del oklarheter och problem längtar personalen till att få komma igång på riktigt efter nyår.
– Jag ser fram emot en ny utmaning, det här är ett helt nytt sätt att arbeta, säger Annelie Herbst som kommer att ta emot äldre elever som kommer till Språkcentrum.
Hon får medhåll från sina kollegor Rana Malaki och Gabbie Moberg Santana som arbetar som samordnare respektive pedagog mot yngre barn.
– Det känns spännande, det är inte så ofta man får vara med och bygga upp något nytt, säger Rana Malaki.