Eleverna som gick ut skillnaden är större i Strängnäs. Eleverna som gick ut någon av Strängnäs fristående grundskolor våren 2016 har lyckats bättre än de kommunala eleverna på alla punkter.
‒Elever som kommer med förväntningar hemifrån har ofta en annan syn på skolan, än de som inte har de kraven från sina föräldrar. Det påverkar det pedagogiska klimatet. Men det är ingen ursäkt för oss som kommun, det ligger på oss att kompensera för det, säger Katarina Holmsten.
Hon berättar att kommunen har en kompetensutvecklingsplan för grundskolans lärare, för att pedagogerna ska få mer effektiva verktyg att arbeta med. 2016 satsades det på språkutveckling, medan årets fokus ligger på bedömningen och hur grunderna för den bäst kommuniceras med eleverna. Nästa år ska kompetensen kring hur nyanlända elever bäst undervisas höjas.
‒Vi har också köpt in verktyg för elever som behöver särskilt stöd i skolan. Under våren börjar vi implementera dem, och det är tänkt att varje skola ska ha en bra grundutrustning, säger Katarina Holmsten.
Grundskolechefen var på barn- och utbildningsnämndens sammanträde i tisdags, där hon informerade politikerna om betygsstatistiken och SKL:s öppna jämförelser.
I debatten som uppstod fördes kommunens resursfördelningsmodell och skolorganisation på tal av flera ledamöter.
‒Nämnden bör fundera på om det är för lite pengar i resursfördelningsmodellen för att hjälpa de skolor som har socioekonomiskt svaga elever. Och om jag tolkar dig rätt, så önskar utbildningskontoret att nämnden närmar sig ett beslut om hur skolorna ska vara organiserade? sa Håkan Bertilsson (STRP) vänd till Katarina Holmsten – och fick ett "ja" som svar.
Kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M) konstaterar att Strängnäs kommun inte har levt upp till de krav som invånarna kan ställa, gällande elevernas resultat. Han tror att samarbete och politisk enighet är vägen framåt. I budgetprocessen inför 2018 kommer samtliga partier att bjudas in till en diskussion.
‒Det är lätt att säga att man vill prioritera skolan, men jag vill att alla partier sätter siffror på sina budgetar och säger vad de vill prioritera bort för att kunna göra det. Det är ytterst lite i det vi gör som inte är lagstyrt, säger han.
Jacob Högfeldt tror också på det långsiktiga skolutvecklingsprogram som barn- och utbildningsnämnden nyligen har antagit.
‒Politiker, rektorer, lärare, föräldrar och elever måste göra så gott vi kan för att samla oss bakom det programmet. Vi behöver ha ett gemensamt synsätt på hur skolan ska bli bättre så att vi klarar av att utbilda våra ungar i Strängnäs kommun på ett bättre sätt.