– Linköpingsmodellen är en brottsförbyggande metod där polis och socialtjänst tillsammans söker upp ungdomar som vi får tips om att eventuellt brukar narkotika. Då gör vi hembesök tillsammans, där vi pratar med vårdnadshavare och den unga personen, förklarar kommunpolis Peter Sigurd.
Vad kan det vara för tips?
– Det kan vara lärare som hör av sig, eller andra personer som kommer i kontakt med unga personer. Ibland hittar vi namnuppgifter i våra utredningar som tyder på att ungdomar köper eller brukar narkotika. Ibland stämmer det, ibland inte.
Är besöken inbokade eller knackar ni bara på?
– De är inte inbokade och överraskningsmomentet har sitt syfte. Vi inriktar oss på sena eftermiddagar och kvällar då man kan förutsätta att många är hemma. Syftet är främst brottsförebyggande, men ibland uppstår misstanke om att den unga personen är påverkad under vårt besök och då blir det såklart en anmälan.
Syftet med besöken är inte husrannsakan, utan vägledande samtal och vid behov stödinsatser.
Linköpingsmodellen har använts lokalt tidigare och skulle dra igång igen för ett par år sedan, men då stoppade pandemin hembesök. Peter Sigurd har även jobbat med metoden på andra orter.
Vad brukar ni få för reaktioner?
– Det brukar vara väldigt uppskattat. Inte att den unga personen håller på med narkotika, men samtalen – att folk märker att samhället bryr sig. Vi anklagar ingen utan säger att vi har fått tips om att deras son eller dotter brukar narkotika och undrar om de har tankar kring det. Ofta har föräldrarna haft sina misstankar, men inga belägg och inga metoder för att hantera det. Men det finns stöd att få.
Vad gör Linköpingsmodellen för nytta?
– Att både polis och socialtjänst blir involverade i ett tidigt skede och att föräldrarna får upp ögonen för att något inte stämmer, innan det går för långt. Det kan vara att den här unga killen eller tjejen umgås i sammanhang där det brukas narkotika men själv inte gör det, eller har testat hasch ett par gånger. Ett sådant här samtal kan göra att han eller hon inte fortsätter, säger Peter Sigurd.
Du återkommer ofta till föräldraansvaret, när du pratar om ungdomar på glid.
– Ja. Hur man än vänder och vrider på det så har vårdnadshavaren det yttersta ansvaret för sina barn. Men de ska inte behöva stå ensamma. Det finns instanser som kan hjälpa till att få deras barn på rätt bana.
Hur skulle du beskriva nuläget i Strängnäs kommun ur polisiärt perspektiv?
– Det är en trygg kommun, men vår samlade bedömning de senaste åren är att fler unga testar droger och att det går neråt i åldrarna. Det är inte det vanligaste, men vi har testat positivt på personer under 15 år. Över 10 men under 15.
Vad använder de unga för droger?
– Hasch framför allt. Läkemedelsklassade tabletter. Amfetamin.
Var får de tag på det?
– Av människor som livnär sig på det, som kommer till Strängnäs eller bor i Strängnäs och inte bryr sig om vem de säljer till. Vi jobbar såklart mot de personerna också, men på en annan nivå som är mer tidskrävande.
Peter Sigurd poängterar att utvecklingen inte är unik för Strängnäs kommun:
– Hur mycket vi än jobbar mot det här så har det blivit en liberalare syn på droger. Exempelvis så framställs det i olika musikvideor som något häftigt. Men det är ju raka motsatsen. Det enda som händer är att man förstör sitt liv.