Nyligen blev det klart att det kommunala bostadsbolaget Strängnäs Bostads AB ska få bygga 48 nya hyresrätter på Stavlundsvägen på Tosterön, i kvarteret Smörsoppen. Bygget är planerat att komma igång under våren.
Det är de första kommunala hyresrätterna som byggs sedan år 2009, då det byggdes 40 lägenheter i Lergropen 13.
I den privata sektorn har det inte heller hänt mycket på länge, men nu har intresset för att bygga hyresrätter ökat. Det menar Mikael Rojek, tillförordnad stadsbyggnadschef i Strängnäs kommun.
— En stor skillnad i år är att de stora byggherrarna tar upp frågan och visar ett intresse. Och så finns det mindre, lokala byggherrar som vill bygga om de bara kan få ihop ekonomin, säger han.
Han tror att byggherrarna har insett att kommunerna får problem när det inte finns tillräckligt med hyresrätter. Då bildas det en obalans på bostadsmarknaden.
Ett av bolagen som vill bygga hyresrätter är Culmen, som sedan tidigare har bostadsrätter i kvarteret Seminariet i Strängnäs.
— Vi undersöker och planerar men det är inte något beslut fattat. Vi har skissat på 65 lägenheter vid Regementsgatan, säger Göran Emitslöf, vd för Culmen.
Tanken är att hyresrätterna, precis som de redan existerande bostadsrätterna, ska ha närhet till service och gemenskap.
— Vi tror att vi kan locka många äldre, men det är inte så att vi siktar in oss bara på den målgruppen, säger han.
Han tror att det finns ett stort intresse att bo i hyresrätt, men säger att den ekonomiska ekvationen för själva bygget är svårare än när det gäller bostadsrätter.
— Husen måste passa in i detaljplanen, samtidigt som det måste vara billigt att bygga. Hyresrätter har en stramare ekonomi. Vi försöker få det att gå ihop.
Förutom detaljplanen är stora delar av Strängnäs, och Mariefred, skyddat av länsstyrelsens riksintressen som ställer hårda krav på hur nya byggnader ska se ut. De existerande Culmen-husen har anpassats efter detta, men de nya hyresrätterna måste bli billigare än så att bygga, enligt Göran Emitslöf.
— Vi skulle behöva en detaljplanändring för att få en effektiv produktion, och att kommunen och länsstyrelsen är villiga att jobba med det, säger han.
Mikael Rojek känner igen problemen. Han berättar att hyreshus ofta byggs delvis i fabrik för att få ner kostnaderna, men att dessa så kallade typhus inte passar in i stadsmiljön i Strängnäs eftersom de inte går att anpassa. Men han tror att marknaden är på gång att ändras.
— Det är ganska nytt att fullständigt industribygga hus för att få ner kostnaderna. Jag tror att man kommer kunna hitta tillverkningsprocesser som gör det möjligt för viss anpassning, säger han.
Han kan också tänka sig att nya hyresrätter byggs utanför det område som är skyddat av riksintresset, där kraven inte är lika hårda.