Flera hundra människor rör sig dagligen i rekreationsområdet i södra Strängnäs. Många av dem har säkert höjt på ögonbrynen över hur många träd som fällts på båda sidor av framför allt elljusspåret.
– De senaste tre–fyra åren har granbarkborrarna "blomstrat upp" vilket medfört att många träd tappat motståndskraften. Djurens framfart beror på varma somrar, säger Peter Nyström medan vi går en sväng och tittar på avverkningen.
Granbarkborren trivs bäst när det är varmt och träden är stressade och tappar sin motståndskraft. Den behöver minst 18 grader för att kunna flyga/svärma.
– I samband med att de skadade granarna tas bort, vilket är ett måste, passar vi även på att gallra. Det verkar inte ha blivit gjort här sedan skogbranden 1983, skulle jag tro.
På försommaren uppmärksammades kommunen på att en totalt okänd person på eget bevåg fällt döda granar vid Älgbrunn nära Finninge.
– Det är så klart brottsligt, men händelsen ledde samtidigt till att jag påbörjade en inventering av den här skogen, förklarar Peter Nyström.
Efter semestrarna kunde företaget ABC skog från Uppsala, som kommunen har ett ramavtal med, komma till Strängnäs och inleda avverkningen.
– Jag blir kvar här hela september, berättar Mikael Grönlund som kör skördaren, alltså maskinen som kapar träd.
– Vi ska se till att tallen lyfts fram, berättar upplänningen.
Han jobbar långa pass i sin ensamhet.
– Inte sällan håller jag på i tio timmar, i söndags fick jag ner 1 100 stammar. Det är lite som en hobby, jag har haft yrket sedan 1988.
Mikael Grönlunds kollega – som tidningen inte hann träffa – kör en skotare, vilken kommer efteråt och plockar upp stammarna.
– Skördaren bör ligga ungefär en vecka före skotaren, säger Peter Nyström.
Sedan samlas materialet ihop för att hämtas av timmerbilar.
– Friska träd går till sågverk och pappersmassabruk. Kraftvärmeverken är överrösta med träd som saboterats av granbarkborren, berättar Peter Nyström.
Krypen är så små att de knappt kan ses med blotta ögat.
Däremot är deras härjningar lätta att upptäcka, i synnerhet för en skogsexpert som Peter Nyström.
– De borrar hål, gräver gångar och lägger ägg. Inkräktarna trivs om träden står i söderläge, där blir det varmare.
Det är hanarna som står för grovarbetet. När de borrat hål och grävt sig in genom barken lockar de till sig honorna med en speciell doft, vid namn feromen.
– Vid varje ny svärmning förflyttar sig granbarkborren högre upp i granarna i sitt närområde.
Hur illa ställt är det här i Stadsskogen?
– Jag tycker att vi klarat oss förhållandevis bra. Men vid Älgbrunn finns ett område på cirka en hektar där alla granar är angripna. Dit har vi inte kommit ännu.
Hur räddar man granarna?
– Träden som är helt döda sågas ner, liksom de endast lätt angripna. Sedan är det troligt att de träd som finns närmast är i riskzonen. Granbarkborren behöver minst 18 grader för börja flyga. Ett sätt att begränsa granbarkborrens framfart är att blanda olika trädslag såsom lövträd, tall och gran.
I juni gick kommunen en kamp mot granbarkborrar vid Hammarens IP. Ett naturreservat öster om Mariefred är också hårt drabbat.
– Löt, Härad och Fredrikshall i Mariefred är andra områden som behöver befrias från döda granar, säger kommunens markförvaltare.
Arbetet kan pågå ända in i december och Peter Nyström hoppas därför på en torr höst.