En av de boende som tidningen har pratat med minns kvällen då våldtäkterna inträffade.
– Jag såg att polisen var utanför, men jag trodde att det var bråk. Det händer ganska ofta, säger han.
Han vill vara anonym, för att han har flytt från sitt hemland och inte vill att någon ska veta var han är. Han beskriver att han dagarna efter våldtäkten hörde andra på boendet prata om det som hade hänt och undra vem eller vilka som var skyldiga. Men att de misstänkta gärningsmännen ska ha bott på asylboendet kände han inte till.
– Nej, jag visste inte att de bodde här. Om jag visste vilka det var skulle jag vilja slå dem. Så här gör man inte, det måste vara något fel i huvudet på dem, säger han.
Samtidigt beskriver han en känsla av oro som har infunnit sedan våldtäkterna blev kända.
– Jag känner mig osäker när jag går på stan, orolig för att människor ska tro att det var jag.
Flera av personerna som tidningen pratar med har kommit till Mälarblick nyligen och känner inte till så mycket om våldtäkterna. Homayoun Khoshchashm kom till Strängnäs för lite mer än en månad sedan och har bara hört talas om att något hade hänt.
– Det gör mig ledsen att höra vad som hände. Vi som har flytt till Sverige har gjort det för att leva, inte för att förstöra för svenskarna. Jag förstår att alla är arga på gärningsmännen för vad de har gjort, och det är vi som bor här också, säger han.
Asylboendets platschef Anders Hedqvist vill inte träffas för en längre intervju eller kommentera att de misstänkta våldtäktsmännen bodde där.
Han tror inte att de boende känner sig otrygga men påpekar att säkerheten trappades upp i somras genom nattvakter och ökad brandsäkerhet för att de inte ska behöva vara oroliga.
Är den ökade säkerheten kopplad till våldtäkterna?
– Det hänger delvis ihop med det eftersom det hände på Tosterön, men också den allmänna situationen i Sverige.
Tror du att det faktum att de misstänkta gärningsmännen bodde här kommer att påverka säkerheten?
– Vi måste vara mer uppmärksamma nu. Jag hoppas att det inte händer någonting.