– Det är naturligtvis väldigt oroande om man kan piska upp delar av befolkningen till att tro att socialtjänsten är ute efter att ta barn på helt andra grunder än vi gör. Det vill vi ju inte se att det tar fäste, säger Ingmarie Jüring, enhetschef på Strängnäs kommuns myndighetsavdelning.
Mikael Tofvesson, operativ chef på myndigheten för psykologiskt försvar, säger till P4 Örebro att en påverkanskampanj inleddes den 28 december, och att det under den senaste veckan har eskalerat kraftigt. Bland annat förekommer påståenden om att muslimska barn kidnappas av myndigheter och i kommentarsfält har uppmaningar om terrorattentat och hot riktats mot myndigheter.
Enligt Ingmarie Jüring har det inte förekommit några hot mot Strängnäs socialtjänst, men hon ser en risk att den typen av information som sprids även kan komma att påverka det egna verksamhetsutövandet.
– Visst finns det en sådan oro. Om människor som kommer hit redan har en negativ tanke om hur det går till så har vi en uppförsbacke initialt.
– Skulle det gå så långt att det blir ett tvångsomhändertagande då är det ju viktigt att det inte kallas för något annat än vad det är; en ohållbar situation för barnet och föräldrarna vad gäller risker för barnets utveckling, och ingenting som har med religion att göra.
Hur upplever du att förtroendet för socialtjänsten ser ut generellt?
– Jag skulle vilja säga att det där är ganska blandat. Jag tror att det finns en bild hos delar av befolkningen av att socialtjänsten inte är behjälplig och att man är lite rädd att vända sig till oss. Men jag tror också att det finns andra som med gott mod vänder sig till oss när de behöver stöd och hjälp.
Hon säger att regelrätta hot är sällsynta, även om de förekommer. Desto vanligare är det att socialtjänsten får handskas med arga och upprörda människor.
– Det förekommer lite nu och då att man uttalar olika saker mot oss när människor känner sig trängda av en eller annan anledning. När vi pratar om barn eller omhändertagningar, så väcker det ju väldigt mycket känslor.
Vad kan ni göra för att motverka den felaktiga information som sprids?
– Dels gör vi det i kontakten med enskilda familjer när de kommer till vår kommun. Sen samarbetar vi nära integrationssamordnaren på kommunen, och han har väldigt mycket kontakt med de olika föreningarna som finns, säger Ingmarie Jüring.