"Om kommunen var en kooperativ förening skulle medlemmarna genast få en rejäl mängd tusenlappar återbetalade direkt", säger Lars Larsson, Lokalpartiet.
Kommunens årsredovisning för 2023 visar ett positivt resultat om drygt 186 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror enligt årsredovisningen på tillfälliga exploateringsintäkter, ökade skatteintäkter samt värdeökningar på placeringar.
Nu föreslår kommunstyrelsen kommunfullmäktige att maximalt 100 miljoner kronor av årets resultat ska användas till en pensionsförsäkring inklusive löneskatt. Kommunstyrelsen föreslår också att barn- och utbildningsnämnden ska få ett budgettillskott på 10,9 miljoner kronor för volymrelaterade kostnadsökningar.
Det är tredje året i rad som kommunen gör ett positivt resultat på över 180 miljoner kronor. Även 2020 var det ett stort positivt resultat, 155 miljoner kronor.
Lokalpartiet, tidigare Strängnäspartiet, vill se en skattesänkning.
– Man gör stora överskott. Det pekar på att man gott och väl hade kunnat göra den här skattesänkningen på 50 öre som vi nu föreslog 2024. Om kommunen var en kooperativ förening skulle medlemmarna genast få en rejäl mängd tusenlappar återbetalade direkt, eftersom det är för mycket pengar inbetalade ska de naturligtvis tillbaka, säger Lars Larsson, Lokalpartiet.
Är det läge att sänka skatten när kommunen både är mitt i och står inför stora investeringar?
– Här har man en idé om att man ska finansiera en stor del av byggandet med eget investeringsutrymme men moderna samhällen funkar inte så. Normalt lånar man om man ska bygga en skola. Men här för man en politik där man tycker att skattebetalarna ska spara ihop pengar så att man har råd att bygga skolor och badhus. Det är huvudlöst.
Hur ska pensionsskulden finansieras om man sänker skatten?
– Pensionsskulden är inga problem. Det finns väl utrymme för att hantera den i den kommunala ekonomin, säger Lars Larsson.
Sverigedemokraterna säger så här om det positiva resultatet:
– Det är bra att vi har ett resultat som är positivt. Däremot så tycker vi att man kan fördela pengarna, vilket vi kommer att titta på i vårt budgetförslag, säger Björn Karlsson (SD).
"Vi behöver mer pengar i grundskolan så att barn i behov av särskilt stöd får mer stöd", säger Mia Nerby (C).
Centerpartiet tycker att majoriteten budgeterar med för stora reserver.
– Det vore bättre att lägga pengarna i barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden som faktiskt behöver mer pengar utifrån de problem som finns där. Vi behöver mer pengar i grundskolan så att barn i behov av särskilt stöd får mer stöd, säger Mia Nerby (C).
Hon fortsätter:
– På socialnämndens område ser vi ökad ungdomskriminalitet. Där ser vi att vi behöver göra ännu mer uppsökande verksamhet. Vi har ju också många som har svårt att klara sig ekonomiskt som vi måste hjälpa med insatser för att bli självförsörjande, säger Mia Nerby.
Vänsterpartiet säger så här om överskottet:
– Det har varit mycket stora överskott ett tag nu. Den här gången behöver överskottet tas med en nypa salt. En mycket högre skatteintäkt än prognostiserat samt en stor utdelning från bolagen bygger upp den. Utan utdelningen skulle överskottet varit mer rimligt, speciellt som nämnderna inte klarade att hålla budgeten, säger David Aronsson (V).
Liberalernas kommentar är att skatten borde ha sänkts.
– Den tid som majoriteten har suttit vid makten har Strängnäsborna överbeskattats med 1,5 miljarder kronor. Vi tycker att pengarna ska återgå till skattebetalarna genom att sänka skatten. Dessutom skulle skolan behöva mer pengar, säger Jan Rudengren (L).
Kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M) försvarar att pengarna inte har använts i verksamheterna förra året.
– Av resultatet är 70 miljoner kronor ökade skatteintäkter. Inga prognosinstitut, inklusive Sveriges kommuner och regioner, kunde förutse att antalet arbetade timmar skulle fortsätta vara så höga när vi gick in i en lågkonjunktur. Skatteprognoserna med bättre utfall kom sent under förra året. Någon tid för att få ut dessa medel i verksamheterna har inte funnits, säger Jacob Högfeldt.
"De tre senaste åren har varit svåra att prognostisera utifrån omvärldsläge och statens kompensationer med sena statsbidrag", säger Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande.
Varför har skatten inte sänkts?
– Vi är i en lågkonjunktur och ovissheten är stor. På grund av konjunkturen bromsas också befolkningsökningen. Vi har också stora investeringsbehov framöver som utöver investeringsutgifter också innebär utökning av drift. Vi ser att 2023 års överskott inte kommer från verksamheterna utan från sena ökningar av skatteintäkter, kapital och redovisningsregler. Att sänka skatten i ett sådant läge anser vi inte vara god ekonomisk hushållning i ett längre perspektiv, säger Jacob Högfeldt.
Är det ett medvetet val att lägga budgeten så att plusresultatet blir stort, med tanke på att resultatet tre år i rad nu överstiger 180 miljoner kronor?
– 2023 års budget uppgick till –42 miljoner kronor, det vill säga det budgeterades med ett underskott för att verksamheterna inte kortsiktigt skulle behöva skära ner på kostnader när vi gick in i en lågkonjunktur. Tack vare ökade skatteintäkter och finansiella intäkter har vi inte behövt använda resultatutjämningsreserven 2023. De tre senaste åren har varit svåra att prognostisera utifrån omvärldsläge och statens kompensationer med sena statsbidrag, säger Jacob Högfeldt.
Av årsredovisningen framgår att tre av kommunfullmäktiges fem övergripande mål är uppfyllda. Det gäller målen som rör invånare, medarbetare och ekonomi. Däremot är målet samhälle, där målet är att Strängnäs ska vara en förebild för sitt aktiva arbete kring hållbarhetsfrågor, bara delvis uppnått. Även målet att Strängnäs kommun ska erbjuda välfärdstjänster av god kvalité som utgår från invånarnas behov är bara delvis uppnått. Utmaningar som tas upp är bland annat likvärdigheten i skolan, läsförmågan hos elever och framtida behov för att stärka hälsa och livskvalitet hos äldre.
Varför har inte mer pengar lagts på att uppfylla de övergripande mål där två mål nu bara är delvis uppfyllda?
– Verksamheterna har fått budget för att klara de kostnadsökningar som bland annat ökad inflation inneburit. Oförutsedda händelser har dock gjort att verksamheterna har fått prioritera hårt och inte helt uppnått målen inom alla områden, säger Jacob Högfeldt.
Tidningen har också talat med Kristdemokraterna som har ännu inte diskuterat årsredovisningen inom den egna partigruppen. Dessutom har tidningen varit i kontakt med Miljöpartiet som meddelar att partiet ännu inte har satt sig in i frågan.