För första gången på flera år var det inte röda siffror i barn- och utbildningsnämndens årsrapport för 2015. Samtidigt var sjuktalen fortsatt höga och elevens resultat hade försämrats, som tidningen tidigare har berättat.
På nämndens möte på tisdagskvällen var det många som ville diskutera detta. Politikerna var ense om att det var en dyster läsning och teorierna om hur det ska bli bättre i framtiden var många.
Håkan Bertilsson (STRP) anser att problemen delvis beror på att lokalerna slukar för mycket av skolans pengar.
– Våra elever får mer pengar än elever i Eskilstuna och Katrineholm. Hur går det ihop med att resultaten blir sämre? Vi måste börja titta på hur vi använder pengarna. Behöver vi verkligen fem kommunala högstadieskolor? Orkar vi, och orkar majoriteten, ta i de här frågorna. Vi har tidigare lagt oss i frågan om landsbygdsskolorna, sa han.
Hanna Drakengren (M) vill att den nya utbildningschefen Tony Lööw ska börja med att ge ledamöterna i nämnden en bättre bild över exakt hur mycket pengar som saknas i skolorna, genom att prata med alla rektorer.
– Vi behöver veta hur mycket för lite vi lägger, innan vi kan lägga nästa rambudget. Rektorerna får inte överskrida sina budgetar så de håller sig till de pengar de får, och då vet vi inte hur mycket som fattas, sa hon.
Hon menar att budgetar ofta baseras på det föregående årets budget snarare än att se till vad som verkligen behövs. Även om hon inte tror att det är möjligt att på kort tid hitta ett helt nytt sätt att lägga en ekonomisk plan, hoppas hon att pengarna hamnar på rätt ställe i större utsträckning på det här sättet. Uttalandet fick glada tillrop från oppositionspartiernas representanter.
– Jag har föreslagit det här tidigare, men det fick inget gehör då, sa Birgitta Elvingson (MFP) som hoppas att det går bättre den här gången.