Det är kallt i det höstliga vattnet, runt tio grader. Mannen som nyss hoppade i tänker bara ta ett kort dopp. Men när han vänder sig om slår paniken till: vid bryggan där han hoppade i finns ingen stege. Han kan inte komma upp någonstans.
Ett mardrömsscenario för vissa, men för en badare på Strandvägen förra veckan blev det verklighet. Det enligt flera vittnen som tidningen har pratat med.
Enligt dem var det inte första gången det hände.
– Vi som bor där har pratat om det tidigare. Många är av den uppfattningen att det är dåligt ställt med säkerheten utmed Strandvägen, säger en av dem, en man i 50-årsåldern som bor på gatan och som vill förbli anonym.
Egentligen ska det finnas en räddningsstege var 25 meter längs kajer i tätorter, enligt en förordning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, upplyser om på sin hemsida.
På Strandvägen finns det inte i närheten så många.
Även med livräddningsutrustning är det skralt här. Enligt förordningen borde närmaste livboj vara maximalt 100 meter bort. På Strandvägen är det upp till dubbelt så långt. Livräddningsutrustning finns bara vid två punkter längs promenaden, ute på Lurudden och vid badplatsen som ligger vid Tosteröbron.
För den som vill hjälpa en person som har hamnat i vattnet vid Strandvägen väntar en springtur.
Strandvägen är dessutom inte det enda området i Strängnäs tätort där placeringen av livräddningsutrustning inte lever upp till rekommendationerna. Står man på Ångbåtsbron och letar efter livbojar, letar man förgäves – om inte man råkar veta att det finns en 150 meter norr om bryggan.
Även från bryggan på Visholmen är det över 100 meter till närmaste livboj.
Detta trots MSB:s rekommendationer: "Utrustningen för vattenlivräddning bör placeras där risken för olyckor är speciellt stor eller där många människor kan förväntas uppehålla sig."
Jorma Valjus, ordförande i Svenska livräddningssällskapets regionförbund Sörmland, är kritisk när tidningen berättar om tillgången till livräddningsutrustning i Strängnäs.
Han är inte insatt i hur exakt placeringen ser ut i Strängnäs men utifrån en beskrivning av Strandvägen och Ångbåtsbron tycker han att där borde finnas livbojar.
– Vid gångstråken längs med vattnet ska det ju finnas livräddningsutrustning, säger han.
Att avstånden till närmaste livboj är så stora är en säkerhetsrisk, enligt honom.
– Är det längre bort än 100 meter tar det ju ett tag att springa bort och hämta materialet, säger Jorma Valjus och fortsätter:
– Det är ju olyckligt om det händer någonting och man har långt till att komma åt materialet. Ju snabbare man kan göra en insats, desto större är chansen att det blir ett lyckat utfall.
Enligt honom är det i första hand kommunens ansvar att se till att rätt utrustning finns.
– När det gäller livräddningsmaterial vet jag att man på andra ställen i Sörmland har påpekat till kommunen att det saknas. Det brukar tyvärr vara en lågt prioriterad fråga ända tills det händer någonting, säger han.
För badaren på Strandvägen slutade det hela lindrigt. Han kunde räddas ur det kalla vattnet – tack vare uppmärksamma medborgare som kom springandes med en privat stege. Men:
– Hade det varit senare på kvällen och ingen hade sett honom, då hade det gått riktigt illa, säger ett av vittnena till händelsen.