– Modellen är otydlig. Det finns ju ett system som Skolverket använder, men Strängnäs kommun har hittat en egen modell som ingen tjänsteman eller politiker kan förklara, säger Peter Jedar.
Ett av de stora problemen för honom är att det med nuvarande modell inte går att förutse hur mycket pengar skolan får för varje elev. Enligt honom fattas beslutet om beloppets storlek ofta väldigt sent.
– Det går inte att planera en verksamhet då. I längden håller inte det.
Därför ser Peter Jedar positivt på att kommunen nu ska se över fördelningsmodellen och har hyrt in konsultbolaget KPMG.
– Kommunen säger att de lyssnar på oss och det känns lovande. Förut har det knappt funnits en dialog, säger Peter Jedar och tillägger:
– Men det är framför allt handling som räknas, inte att man lyssnar.
För Ann-Charlotte Eriksson, rektor på kommunala Paulinska skolan, har fördelningsmodellen fungerat bra. Att skolor med fler elever från socioekonomiskt svaga grupper får extra pengar, tycker hon är rimligt.
– Forskning visar väldigt tydligt att den socioekonomiska bakgrunden påverkar hur eleverna lyckas i skolan.
Skolor som har många elever med dåliga grundförutsättningar behöver därför mer resurser än andra, tycker hon.
Hon påpekar däremot att nuvarande modell kan vara utmanande för skolor som inte har fulla klasser:
– Då räcker inte pengarna till en lärare i varje klass.