Roggeborgen i Strängnäs byggdes i slutet av 1400-talet som biskopspalats. Borgen är uppkallad efter biskop Kort Rogge. Senare höll Strängnäs gymnasium och läroverk till i byggnaden. I dag finns här Roggebiblioteket som innehåller samlingar från gymnasie- och läroverkstiden. Roggebiblioteket är en del av Kungliga biblioteket.
I Roggeborgen från 1400-talet finns 70 000 böcker och skrifter. Här finns brev från 1300-talet och den äldsta tryckta boken är från 1400-talet. Här finns också många böcker från 1500-talet till 2000-talet. Boksamlingarna kommer från Strängnäs gymnasium och läroverk som hade sin verksamhet i Roggeborgen från 1626 till 1935. Men ända fram till 1960-talet hölls en del lektioner i borgen.
På onsdag den 15 maj visas Roggebiblioteket upp för allmänheten under en lunchvisning. Biblioteket, som är en del av Kungliga biblioteket, KB, håller visningar några gånger om året.
– Det här är en omistlig del av Strängnäs kulturarv. Det är viktigt att visa upp. Vi kan inte ha öppet jämt men kan visa upp biblioteket vid tillfällen. Det kommer också många forskare hit och det går att boka gruppvisningar, berättar Elin Andersson, bibliotekarie och latinist.
Onsdagens visning kommer att ha tema romaner.
– På 1870-talet köpte bibliotekarien Pontén in många romaner. Lärarna tyckte dock inte att det var en lämplig litteratur och eleverna fick bara låna romaner när det inte var terminstid, berättar Wolfgang Undorf, bokhistoriker på KB.
Men det var inte bara eleverna som läste romaner. Även Strängnäsbor kunde låna böcker på skolans bibliotek.
– Vi hade en växande borgarklass och många kvinnor använde biblioteket, berättar Elin Andersson.
I låneliggaren från 1800-talet är böcker som var utlånade under stadsbranden och då brann upp markerade med ett kors. Till höger i bild ses korsen och till vänster en anteckning i marginalen för vad korsen betyder.
När Elin Andersson och Wolfgang Undorf häromdagen förberedde visningen tittade de i en liggare där utlån av böcker registrerats på 1800-talet. Där finns registrerat böcker som lånats ut innan den stora stadsbranden i april 1871 och sedan inte kommit tillbaka eftersom de förstörts i branden.
Av en händelse tog de också fram en bok som lånats någon dag före branden av en mamsell Göransson. Boken, av Fredrika Bremer, lämnades tillbaka.
– Men när vi bläddrade i den såg vi att den är bränd i kanten, berättar Elin Andersson.
Boken Grannarne av Fredrika Bremer som lånades ut till mamsell Göransson någon dag före stadsbranden i april 1871 är svedd av eld.
På samma sätt finns spår av människor och historien i andra skrifter och böcker i Roggebiblioteket.
– Det finns så många spår av gamla tiders Strängnäselever i klotter i böckerna. Vi har också kärleksbrev från en elev som gick här på 1770-talet. Han var förälskad i en flicka som gömde breven i en husvägg. Breven hittades på 1960-talet och överlämnades hit till Roggebiblioteket, säger Elin Andersson.
Vilka är de största rariteterna i Roggebiblioteket?
– Brev som hittades i golvet i rikssalen i Roggeborgen. Breven är från 1520-talet, som var en turbulent tid efter att Gustav Vasa hade valts till kung. Sedan finns böcker som bara vi har i Sverige, säger Elin Andersson.
– Unik är också musiksamlingen. Det är noter som har slitits mycket av elever men sedan har styckena inte sjungits för att de har blivit omoderna. Vi har stycken av kompositören Erlebach som bara finns här och på ett fåtal andra ställen, säger Wolfgang Undorf.
Den 20 september hålls en konsert i Roggeborgen där musik av Erlebach ska framföras.
Verk av den tyske tonsättaren Philipp Heinrich Erlebach.
Hur är det att jobba i Roggeborgen?
– Det är fantastiskt att jobba här. Jag älskar huset, det finns så mycket kunskap och frid här. Men man måste inse att det tar tid när man jobbar med en så här stor samling, säger Elin Andersson.
– Det här är en miljö som det inte finns så många kvar av. Platsen, med sina tjocka väggar, erbjuder tystnad men den är inte tom. Vi har århundradens röster omkring oss, säger Wolfgang Undorf.
Elin Andersson, bibliotekarie och latinist, och Wolfgang Undorf, bokhistoriker, i rikssalen.