Sjuornas korridor har fräschats upp ordentligt. Det märks på rektorn hur nöjd hon är att den nya korridoren också än så länge fredats från att stökas ner.
Ida Brånn tillträdde som Paulinska skolans nya rektor i augusti 2023. Då kom hon direkt från ett annat rektorsjobb i Södertälje. Dessförinnan har hon varit både lärare – och högstadieelev – på Paulinska.
Skolan har tidigare brottats med låg måluppfyllelse och hög frånvaro, vilket inte är något den nya rektorn sticker under stolen med.
– Det är nog en skola som har haft lite skamfilat och dåligt rykte i kommunen under ett par år. När jag tog det här jobbet så kunde jag få kommentarer som "gud, ska du bli rektor på Paulinska?" i pizzakön eller hos frissan. Men jag har fantastiska kollegor som har välkomnat nya sätt att arbeta på. Det har gjort att vi har fått en snabb, positiv utveckling på skolan, säger Ida Brånn.
– Det har tidigare varit stora problem med trygghet, studiero och normavvikande beteenden. Förut har man främst fokuserat på olika åtgärder, och väldigt lite på främjande och förebyggande arbete.
Hon berättar att när hon tillträdde analyserade hon tillsammans med personalen hur det ser ut på skolan och tog utifrån det fram en handlingsplan för trygghet och studiero.
– Vi kollade exempelvis på vad som utgör normavvikande beteenden. Hur ser sådana ut på vår skola? Jag och vår kurator gick sedan och besökte alla klasser för att prata om vad vi har för ansvar gentemot varandra – och vad det kan bli för konsekvenser om man upprepade gånger inte hjälper till att upprätthålla trygghet och studiero.
"Jag har jättemycket kvar att göra på Paulinska skolan. Jag har precis börjat kavla upp ärmarna", säger skolans nya rektor.
Åtgärder som att man till exempel inte längre får ha jacka på sig i klassrummet diskuterades ihop med eleverna så att de skulle förstå syftet med en sådan regel.
Hur gick dialogen med eleverna?
– Jättebra. Vi gick igenom hela handlingsplanen, som även har kommunicerats ut till vårdnadshavare som regelbundet får uppföljningar på hur arbetet går.
Bara något så enkelt som att vid en elevs sena ankomst till första lektionen ringa vårdnadshavare och underrätta om det, har minskat sena ankomster med 50 procent och påverkat närvaron i positivt avseende för resten av dagen.
Ida Brånn beskriver det som en brist att skolan tidigare inte har kunnat möta elevernas behov.
Ett utbrett problem som det jobbats hårt med på skolan är förekomsten av så kallade "skojbråk".
– Det handlar om elever som egentligen är kompisar men har tuff jargong verbalt och även knuffas, sätter krokben för varandra och småbrottas. Man kanske skrattar lite grann och låtsas att det är okej, men det upplevs som väldigt otryggt för alla runt om. För man vet inte, är det på allvar eller inte?
Med skojbråken har personalen varit noga med att anmäla varje förekomst de uppfattar för att därefter utreda ifall det är en kränkande handling eller inte. Detta har gjorts genom intervjuer av elever och kontakt med vårdnadshavare.
– Och ibland, om det inte har upphört, så har det blivit någon form av disciplinär åtgärd, till exempel en skriftlig varning, säger Ida Brånn.
Så här kan arbetsbänken för elever med anpassad undervisning se ut. Hörselkåporna ger lugn och ro och färglapparna är för att indikera för läraren hur det går med arbetet.
I dag förekommer skojbråk på skolan i avsevärt mindre utsträckning. Tidigare kunde det komma in flera ärenden om dagen som behövde utredas – nu blir det något enstaka i veckan. Ida Brånn berättar hur de under hösten utredde omkring 300 ärenden. Runt november-december sjönk dock antalet nya ärenden drastiskt.
– Det märks ju bland eleverna också, att det är trevligare stämning. Vi ser att antalet kränkningar sjunker, och trygghet och studier ökar.
Även skolresultaten har bättrats på som följd av den ökade studieron. Niorna har gått från en genomsnittlig meritpoäng på 143 våren 2023 till 159 i december samma år.
Det verkar i dag vara svårt att hålla kvar rektorer, hur gör man för att hålla kvar dem?
– Det är ett jättestort problem. Det tar i regel tre år att jobba igenom en skola och skapa hållbar förändring. Rektorer behöver goda förutsättningar både på sin arbetsplats och från förvaltningen.
Hur ser du på att det nuförtiden ingår i rollen som rektor att man måste fokusera på brottsförebyggande arbete?
– Det är klart att rollen som rektor har ändrats med tiden. När jag var rektor i Södertälje var rekryteringen av unga till de kriminella nätverken så etablerad. Utifrån den kontexten är jag van att jobba brottsförebyggande. Här är det någon form av nyetablering på gång. Jag tänker att det är jätteviktigt att bevaka de här normavvikande beteendena, i och med att de utgör steg ett till att identifiera sig med ett utanförskap. Sedan är det minst lika viktigt att ha goda relationer med vuxna, att det finns förebilder som kan skapa framtidshopp.
"Jag älskar att gå till jobbet varje dag. Jag är väldigt stolt över vad vi har gjort på Paulinska skolan tillsammans med kollegiet och vårdnadshavare och elever under den korta tid som jag har fått vara här", säger Ida Brånn.