– Vårt område är ett av de mest viltolycksdrabbade i hela kommunen. Med den nuvarande jakttilldelningen får vi endast skjuta en vuxen älg per jaktsäsong. Det här utgör en fara för trafikanter som färdas i området.
Anders Östberg är vice jaktledare i ett jaktlag som är verksamt på Tosterön. Älgskötselsområdet som jaktlaget är en del av delas med bland annat Fogdö, Aspö och Helgarö.
– Det här är ett stort område och om jakttilldelningen dras ner på ett ställe drabbas därför alla, förklarar Anders Östberg.
Inför varje älgjakt sker en inventering om hur många älgar som finns i ett specifikt område. Beroende på hur flockarna ser ut, hur populationen har förändrats och hur många älgar som observeras beslutar de verksamma jaktlagen i området om ett avskjutningsmål, det vill säga hur många älgar som beräknas fällas inom området. Syftet med ett sådant mål är att bibehålla älgflockarnas storlek. Om inte avskjutningsmålet följs kan länsstyrelsen gripa in och avregistrera området.
– Detta innebär att avskjutningsmålen varierar från år till år. I ett par älgskötselområden, exempelvis Gripholms norra vid Mariefred, upplever jaktlagen att det har varit lite älg de senaste säsongerna. Därför ställer de in årets älgjakt för att låta stammen växa i kapp, säger Anders Nilsson som är jaktvårdskonsult för Sörmland vid Jägareförbundet.
Inventeringen kan ske på olika sätt. Dels genom att registrera spillning i skogen men framför allt brukar en helikopter användas för att observera djuren.
– Vi upplever att helikopterinventeringen inte stämmer för oss. Det finns mer älg i skogen än vad som har registrerats. Vi vill därför själva kunna rapportera in för att visa hur det egentligen är, säger Anders Östberg.
Anders Nilsson vid Jägareförbundet bedömer dock att bilden som de nuvarande avskjutningsmålen ger är rättvis och relevant. Han berättar att hur inventeringen ska gå till är något som beslutas på lokala plan och att han inte upplevt något uttalat missnöje från hela älgskötselsområden.
– Enskilda jaktlag kan säkert känna sig snedfördelade sett ur ett rättviseperspektiv men jakten är ju inte helt rättvis. Djuren står inte uppradade på exakta platser utan de förflyttar sig. Därför kan ett jaktlag ha skralt med älgar medan ett annat har gott om dem, trots att de är i samma älgskötselsområde. En del skötselområden löser detta genom att dela upp avskjutningen efter hand men det kan variera på olika platser, säger han.