I Strängnäs, Mariefred och Åkers styckebruk finns fritidsgårdar. Personalen försöker se de unga. "Vi har alltid en personal som säger hej i dörren så att besökarna har möjlighet att bli av med det de behöver innan de går in", säger Marcus Delving, fritidsgårdschef.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), har i år kommit med rapporten Ung i dag 2023. Rapporten ger en sammanfattad bild av ungas levnadsvillkor och i en särskild del ges en fördjupad bild av ungas fritid.
Enligt rapporten är det en majoritet av de unga mellan 16 och 24 år i riket som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra. År 2022 uppgick andelen till 71,6 procent bland tjejer och 82,5 procent bland killar. Men andelen som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra har minskat. Både över längre tid, sedan 2010, och kortare, sedan 2021.
Frågan är hur de unga i Strängnäs kommun mår. Såväl socialkontorets stöd- och insats ungdom som fritidsgårdarnas personal har god inblick.
– Vi har märkt att ungdomar mår dåligt, det är mer prat om det. Men många i personalen på fritidsgårdarna har nu också gått utbildningar och blivit bättre på att upptäcka ohälsa, säger Marcus Delving, fritidsgårdschef.
– Jag tror inte att ohälsan har ökat men nu är det mer tillåtet att visa den. Det vi ser kanske inte är värre än tidigare men det har blivit mer vanligt att prata om det, säger Anna Ekström, chef för stöd- och insats ungdom.
Freja Bergström är fritidsfältare och träffar hela tiden unga både på skolorna och på stan under kvällar.
– Jag tror att det handlar mycket om att våga lyfta ohälsan och då blir det att vi upplever högre ohälsotal. Vi har hittat verktyg för att hjälpa ungdomarna, säger Freja Bergström.
Bland annat möter hon kommunens elever som går i årskurs åtta. Där har fritidsfältare tillsammans med ungdomsvägledare från socialkontoret 14 lektioner i våldsprevention i varje klass. Där kartlägger kommunens personal tillsammans med ungdomarna vad våld är och lägger stort fokus på hur man som åskådare ska kunna ingripa.
– Våld kan leda till otrygghet och ohälsa, förklarar Anna Ekström.
– På lektionerna pratar vi om våld, relationer och psykisk ohälsa. Det blir ett forum där man får prata. Vi har tid och är där för att prata med de unga. När man väl öppnar dörrarna vill de prata, säger Freja Bergström.
Fritidsfältarna och ungdomsvägledarna har också kunskap om hur de ska leda dem som mår dåligt vidare så att de kan få hjälp.
Freja Bergström skulle vilja hålla utbildningen i våldsprevention även för yngre årskurser.
– Om man pratar med yngre åldrar blir det naturligt för dem när de blir äldre att prata om de här sakerna. Vi märker stor skillnad på dem som har någon att prata med hemma. De har lättare att uttrycka sina känslor. Hos dem som inte kan uttrycka sina känslor ger deras mående uttryck genom andra saker som våld, säger Freja Bergström.
Frågan är hur mycket det pratas på skolorna och fritidsgårdarna om det senaste årets händelser i Strängnäs med sprängningar, skottlossningar och narkotikabeslaget i Strängnäs hantverksby.
– De unga är medvetna om att det finns kriminalitet både runt omkring och i Strängnäs, säger Anna Ekström.
– De pratar inte så mycket om det. För dem handlar det mycket mer om att utreda vem man själv är än att fundera över vart världen är på väg. När man pratar med ungdomar handlar det mer om vad de själva tycker om droger, säger Freja Bergström.