Så ser segregationen ut i Strängnäs

Mer än 70 procent av invånarna i Strängnäs kommun bor i områden med goda socioekonomiska förutsättningar – men ett område i kommunen sticker ut.

Ungefär fem procent av kommunens invånare bor i stadsdelen Stadsskogen, som i Segregationsbarometerns kartläggning klassas som ett "område med socioekonomiska utmaningar".

Ungefär fem procent av kommunens invånare bor i stadsdelen Stadsskogen, som i Segregationsbarometerns kartläggning klassas som ett "område med socioekonomiska utmaningar".

Foto: Albin Persson

Strängnäs2021-12-05 07:45

Siffrorna kommer från en sammanställning som gjorts av Delegationen mot segregation, en myndighet som har i uppdrag att bidra till att minska och motverka segregation i samhället.

Deras kartläggning baseras på en femgradig skala, från områden med "stora socioekonomiska utmaningar" till områden med "mycket goda socioekonomiska förutsättningar".

undefined
Strängnäs tätort är den enda orten i kommunen där områdestyp 2, områden med socioekonomiska utmaningar, förekommer.

Sammanställningen visar att en klar majoritet av Strängnäs invånare, 72,4 procent, bor i vad som beskrivs vara områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Ytterligare 22,6 procent av kommunens invånare återfinns i mitten av skalan, socioekonomiskt blandade områden.

Resterande fem procent av kommunens invånare bor i vad som klassas som ett område med socioekonomiska utmaningar – i Stadsskogen. Där bor strax över 1 800 personer, i området runt Vallbyvägen och Finningevägen.

Sermon Shaba, integrationssamordnare i Strängnäs kommun, upplever att segregationen ter sig på samma vis i hela landet.

– Jag har inga siffror på hur segregationen ser ut, men jag kan säga att det är samma problem överallt. Nyanlända som kommer till Sverige söker sig till andra nyanlända personer. De kanske bara har bott här lite längre och de har bara lite mer kunskap om Sverige. Där finns en risk att de kan få fel information.

undefined
Ungefär fem procent av kommunens invånare bor i stadsdelen Stadsskogen, som i Segregationsbarometerns kartläggning klassas som ett "område med socioekonomiska utmaningar".

Sermon Shaba tror att kunskap och information är viktiga pusselbitar i att bryta trenden. Han exemplifierar med projektet Bostadsskolan som hölls av Studiefrämjandet i Strängnäs.

– När vi höjer kunskapen om bostadsfrågor hos nyanlända blir de också mer förberedda att ta nästa steg och lära sig om ett annat område. Det ger ett självförtroende.

Kommunens integrationssamordnare är inte ensam i sitt arbete. Till stor del består hans roll av att bistå ideella organisationer.

– Vi har ett gott samarbete med föreningar som jobbar med samma frågor, till exempel organisationen Starka händer och Svenska kyrkan.

undefined
Sermon Shaba, integrationsamordnare på Strängnäs kommun, tror att ökad kunskap kan hjälpa folk att komma in i samhället.

Trots de samarbeten som kommunen har med organisationer och förbund menar Sermon Shaba att kommunen skulle kunna satsa mer på dessa frågor.

– Integrationsarbetet behöver mer resurser. Resurser finns hos föreningar och studieförbund, och det är bra med lokala insatser, men det behövs också lite mer centrala projekt, säger han och fortsätter:

– Jag tror att det behövs insatser i varje stadsdel. Mötesplatser som samlar folk där de också kan ta del av information och delta i projekt själva.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!