I juli är det tio år sedan du som 20-åring la ut den där första Facebookbilden på dig själv i bikini. Varför gjorde du det?
– Jag var så ledsen och trött på att aldrig någonsin få se någon som ser ut som jag på bild. Jag la egentligen bara ut den för mina egna vänner på Facebook, för att jag bara hade sett alla smala lägga ut sina strandbilder hela sommaren, medan alla som såg ut som jag snarare la ut en bild på själva stranden, vattnet eller picknickkorgen. Jag var trött på att aldrig få vara med.
Bilden blev viral och resten är modern influencer-historia. Linda-Marie Nilsson blev kroppsaktivistisk krönikör, skrev boken Så lärde jag mig att älska min kropp och har nu hundratusentals följare i sociala medier.
– Jag är otroligt stolt över att jag lyckades vända allt det som folk hånade mig för under hela min uppväxt – min kropp, min storlek, mitt utseende – till min största tillgång. Jag kan jobba heltid med att i princip bara vara exakt den jag är – i exakt den kropp jag har. Istället för att försöka förändra mig själv, som alla sa, så är jag med och försöker förändra samhället. Det ger mig rysningar, säger hon.
Men allt hade kunnat ta slut innan det började. Linda-Marie var svindlande nära att trycka på delete och ta bort den där bilden med kurvorna i den röda bikinin.
– Jag orkade inte få massa elaka ord igen, precis som jag hade fått i hela mitt liv. Men så såg jag att alla var snälla. Alla som skrev älskade bilden. Så jag lät den vara kvar. Och det var det bästa beslut jag tagit.
Hon berättar att kommentarer, mejl och meddelanden vällde in i tusental, från såväl tioåriga flickor som 80-åriga kvinnor.
– Alla sa tack för att jag vågade. Det var både väldigt fint och väldigt sorgligt, för det är så tydligt att ser man ut som jag gör, då är det en fråga om att våga gå till stranden. Det är ingen självklarhet. Det är att samla mod i veckor, månader, år och kanske ändå aldrig våga.
Hon fortsätter:
– Jag minns speciellt en då 76-årig kvinna som skrev att hon inte hade varit på stranden på över 50 år, men dagen efter att hon sett min bild hade hon gått dit och badat. Jag får fortfarande rysningar och en rörd klump i halsen när jag tänker på det.
Berätta om din relation till din kropp när du var yngre.
– Jag har försökt förändra min kropp sen jag var typ tio år gammal. Jag minns att jag väldigt tidigt blev medveten om att andra ansåg att det var fel på min kropp, att den var för stor. Jag tänkte att om jag bara hade varit smal så hade alla tyckt om mig. Så jag bantade, vägde mat på en brevvåg, valde bort, låg i min lilla säng, gjorde situps på nätterna och hoppades på att vakna smalare.
Linda-Marie lyfter två händelser som, med flera år emellan, kom att bli hennes stora vändpunkter. Den första var bikinibilden 2012.
– Innan dess hade jag aldrig hört talas om kroppsaktivism. Jag tror knappt att det begreppet fanns. Jag visste inte att jag var aktivist, jag ville ju bara vara med, men det blev på något sätt ändå lite av starten på hela rörelsen i Sverige. Och det är jag väldigt stolt över.
Den andra var när hon som 24-åring, jagad av känslan att trots allt aldrig vara bra nog, jobbade sig in i väggen och hamnade på sjukhus.
– Jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom. Efter det gick jag i terapi några månader och sa sedan upp mig från mitt jobb. Det var en av de sista pusselbitarna, för även om jag på många sätt hade börjat känna att jag var bra nog som jag var i min kropp så fortsatte jag att överprestera. Och att sluta med det och känna mig bra nog även inuti var extremt viktigt.
Idag, hur är din relation till din kropp?
– I dag har jag en fin relation med min kropp. Jag ser den relationen ungefär som med en partner eller med min familj. Man måste acceptera andra människors brister, visa kärlek och respekt och vårda relationen, annars kommer det aldrig att bli bra. I dag lever jag mitt liv precis som jag vill, har på mig kläder som jag förr trodde att bara smala ”fick” ha, som magtröjor, korta kjolar och lårhöga stövlar, och är extremt lycklig.
Du kallar dig kroppspositiv. Vad är det för dig?
– För mig handlar kroppspositivism dels om den inre resan, att lära sig acceptera sin egen kropp, att känna att man har samma värde som alla andra och att förändra sina tankar om sig själv. Och dels om att påverka samhället, att försöka göra världen mer rättvis och att kämpa för att fler kroppar och utseenden blir representerade och får ta plats på lika sätt som andra.
Kampen har kostat och kostar på, för inte alla kommentarer är vänliga. Men hatet väljer Linda-Marie bort:
– Det var mer hat förut, men jag blockerar både människor och ord som jag inte vill ha i mina kommentarsfält, så därför når det aldrig fram till mig längre. Det är väldigt skönt. Mina kanaler ska vara en trygg plats, för både mig och mina följare.
Elakast, säger hon, är unga killar och – möjligen förvånande – äldre kvinnor:
– Jag tror att de är upplärda och uppväxta i att själva inte tycka om sina kroppar. De har lärt sig hela livet att man måste vara smal för att duga. Och därför blir det en krock att se mig stå i bikini, med celluliter och valkar, och inte be om ursäkt för mig själv för en sekund.
Du har också fått höra att du "vill göra alla tjocka". Vad tänker du om det?
– Ja, vissa som inte vill förstå verkar ju tro att jag uppmuntrar alla andra att se ut exakt som jag gör. Fast det ju är tvärtom, jag vill ju att alla ska få se ut som sig själva, haha.
Hur ser du på kroppsskammandet gentemot kvinnor kontra män? Är det olika?
– Det är självklart olika. Kvinnors utseende värderas, diskuteras och recenseras hela tiden i alla sammanhang. Och det känns som att hela samhället på många plan tycker att man har rätt att göra det. Det finns självklart normer och ideal för hur både män och kvinnor ”ska” vara, men mäns kroppar får ändå vara så mycket mer fredade.
I dag är det internationella kvinnodagen. Vad betyder den för dig?
– Den är viktig. Allt som lyfter kvinnor och kvinnofrågor och jämlikhet är viktigt. Mitt hjärta klappar extra mycket för alla de som är utanför, som inte får vara med på lika villkor och som är utanför normen och idealen på något sätt. Jag brukar göra insamlingar 8 mars. Förra året samlade jag in pengar till Actionaid som arbetar för kvinnors rättigheter i världen.
Fotnot: Klippet nedan med Linda-Marie Nilssons tio pepp-tips är från 2017, en av hennes allra första Youtubefilmer.