En gång om året hämtar Margareth Sjögren de glömda plaggen från Mariefreds skola. Hon tvättar kläderna och kör dem till en församling som skickar dem vidare till barnhem. Så här såg det ut ett annat år.
Överfulla kvarglömtkorgar finns på varje skola och enligt Caroline Gårdefelt, fritidsledare på Vasaskolan, har det blivit ännu mer kvarglömda kläder under pandemin, när föräldrarna inte längre får komma in på skolan.
Fast även innan pandemin, när personalen la ut kläderna på bord i matsalen och uppmanade föräldrar att komma och titta, gav det klent resultat.
– Det kanske är en procent som återfår sin ägare. Det är tio sopsäckar med kläder som glöms kvar under en termin, det är fruktansvärt mycket, säger Caroline Gårdefelt.
Vad tror ni på skolan att alla de kvarglömda kläderna beror på?
– Vi drar slutsatsen att föräldrarna inte bryr sig. Föräldrarna har inte koll. Om det är vantar och strumpor som försvinner kan man förstå men inte annars. För några år sedan, när det var så populärt med bombarjackor, åkte jag iväg med 30 bombarjackor. Det är en sådan hutlös mängd.
Vad gör ni med kläderna?
– Det mesta lämnar jag i en textilcontainer eller på soptippens textilåtervinning men om det är fina plagg eller skor brukar jag lämna in dem på Röda korset eller Tolv korgar. Sedan sparar jag lite som barnen kan låna till ombyten.
Men det finns en lösning för att kläderna ska återfå sina ägare.
– Hade de haft namnlapp hade de kommit tillbaka till rätt person. Även om vi är en stor skola kan vi namnen på alla barn som går här.
På Friskolan Karlavagnen har skolan tidigare haft loppisstånd i samband med sin julmarknad där man har sålt kläderna, efter att föräldrar i god tid innan haft möjlighet att titta om deras barn glömt något plagg.
– Det var rätt populärt. För pengarna som kom in kunde vi köpa någon ny leksak eller spel till fritids så att intäkterna gick tillbaka till barnen, säger Malin Isgren, fritidsföreståndare på Karlavagnen.
Men under pandemin har skolan inte haft möjlighet att ha loppisstånd. En del kläder går till välgörenhet.
– Men det som är svårt är att många inlämningsställen kräver att kläderna är rena men vi har inte tid att tvätta. Det som är smutsigt får vi faktiskt kasta och det är jättetråkigt, säger Malin Isgren.
Fritidspersonalen går också igenom kläderna. Det som är märkt lägger de på respektive barns hylla.
– Ett problem är att kläderna är dåligt märkta med barnens namn.
Men det finns en skola där man tar hand om alla kläder som ingen vill kännas vid. På Mariefreds skola kommer Margareth Sjögren, som tidigare hemkunskapslärare på skolan, en gång om året och hämtar plagg och skor.
– När det var som allra mest en gång hade jag hela fram- och baksätet på min Toyota fyllt av klädsäckar, berättar hon.
Sedan lägger Margareth Sjögren en vecka på att tvätta och sortera kläder efter olika åldrar. Plagg och skor lämnar hon sedan till Kungsörs återvinning och second hand som drivs av Centrumkyrkan. Församlingen skickar kläderna till barnhem i Lettland och Belarus.
– Det här är jätteroligt. Jag vet ju hur barnen på barnhemmen har det så jag kan inte låta bli. Är det två svarta strumpor som inte hör ihop parar jag ihop dem ändå. Jag tänker att har man inga strumpor blir man nog glad över två udda.
Margareth Sjögren tycker också att återvinning är viktigt.
– Jag gillar att återvinna. En del tycker att man inte kan skicka iväg någon annans saker men har folk inte mer ansvar för sina grejer kan man göra det.