Tidningen har tidigare berättat att Strängnäs kommun har varit bland de första i Sverige, om inte först, med att sätta upp en samhällsmast för trådlöst bredband. Masten kom upp i somras och kommunens utvärdering bland fritidsboende på Ringsö i Mälaren visar på stor nöjdhet.
– Innan masten kom upp var uppkopplingen förtvivlat dålig men nu är jag jättenöjd. Nu kan jag streama serier, arbeta och göra allting. Jag har varit mer på Ringsö sedan masten kom upp för nu kan jag jobba från ön, berättar Joacim Borneteg som har fritidshus på Ringsö.
Nu kan det bli aktuellt att sätta upp fler samhällsmaster för trådlöst bredband i Strängnäs kommun.
– Vi ska titta på hur vi ska gå vidare om det kan bli en lösning för resten av kommunen. Men ännu har vi inte tagit ställning, säger Jan Heiniö (M), styrelseordförande för Sevab.
Varför funderar ni på att satsa på samhällsmaster för trådlöst bredband igen?
– Det är ett kostnadseffektivt alternativ. Fiber är så dyrt. Det kan röra sig om flera kilometers dragning av fiber för att ansluta en enda abonnent. Vi vill gärna att så många som möjligt får tillgång till bredband. Samhällsutvecklingen i stort ser ut som sådan att det är nästan omöjligt att klara sig utan bredband framöver.
Varför ska Sevab, ett kommunalt bolag, betala för master med skattepengar?
– Jag ser det ur en demokratisk synvinkel. Man ska helst kunna bo var man vill och ha hjälp av samhällsnytta. Kan vi hjälpa till på det här sättet känns det rimligt. Jag ser också uppkoppling som en attraktionskraft. Många vill flytta hit och vill man flytta till landsbygden ska man ha möjlighet att göra det.
Är det inte kommersiella bolag som ska investera i bredband?
– För fyra till fem år sedan hade bredbandsutbyggnaden i landet lite av en guldrush men den kom av sig. Det var svårt för bredbandsleverantörerna att räkna hem affären.
På Ringsö, där Sevab först satsade på en samhällsmast, finns få fastboende.
Var det rätt att satsa på mast för fritidsboende som inte betalar skatt i kommunen?
– Ringsö var ett pilotprojekt, som operatören föreslog, för att se om tekniken fungerade. Nu ska vi i första hand se till att de som bor i kommunen permanent får fungerande bredband. Samtidigt kan jag konstatera att till exempel Kalkudden och Edsala i Mariefred började som fritidshusområden som genom åren har blivit mer och mer av fastboende. Det är inte konstant att ett område alltid kommer att vara för fritidsboende.
Kommunens bredbandsstrateg Göran Hedström har låtit operatören Telia visa på platser i Strängnäs kommun som skulle kunna vara aktuella för samhällsmaster för trådlöst bredband.
– Telia har pekat ut Oknöområdet och en plats i närheten av Djupvik, men vid Djupvik tror jag att man kan ordna med bredband på annat sätt. Oknö är halvt utbyggt med bredband men det är svårt att få med de sista delarna med vanlig fiber, säger Göran Hedström.
Vidare har Telia pekat ut ett stort område väster och söder om Merlänna.
– Området är ett sorgebarn. Det är den plats som har minst bra tillgång till fast och mobilt bredband. Här har tidigare flera aktörer sökt bredbandsbidrag för att bygga ut. De kvalificerade sig dock inte för stöd då det blev för dyrt att bygga ut där, berättar Göran Hedström.