Det var fredagen den 13 maj 2005 som Sandras liv förändrades för alltid. Hon och hennes dåvarande pojkvän kraschade med bilen i mycket hög fart i utkanten av Eskilstuna. Sandra tillbringade nästan ett år på sjukhus och läkarna gav henne inte mycket hopp om ett aktivt liv i framtiden.
– Vi fick veta att hon aldrig skulle kunna prata igen, inte kunna gå och att hennes hjärna hade sådana skador att hon inte skulle vara motiverad att lära sig något nytt. Men så träffade vi en sjukgymnast som gav sig katten på att Sandra skulle kunna rida igen. Och det gick ju, säger Sandras mamma Elisabeth.
Sandra kan prata och hon kan gå kortare sträckor. Hon är synskadad och har problem med närminnet.
– I klasserna för funktionshindrade får man ha vissa hjälpmedel. När Sandra tävlar har hon en hörsnäcka och så står jag bredvid banan och talar om vilka moment hon ska göra. Hon har tävlat både EM och NM på det sättet, berättar Elisabeth.
Sandra minns inte hur det kändes när hon satt på en häst igen första gången efter olyckan. Däremot minns hon precis hur det var när hon efter långt letande hittade hästen Vouge E.
– Så fort vi kom in i stallet och jag fick syn på henne så förstod jag att hon var rätt häst för mig. Hon har något alldeles särskilt, säger Sandra.
Gripens Hästdressyr meeting är en tre dagar lång tävling på både lokal och regional nivå och med flera parallella cuper där tävlingarna för funktionshindrade är en delcup.
– Det är sjätte året vi arrangerar meetingen och vi har numera 460 starter under tre dagar. Gripen är en ganska liten ryttarförening, vi har bara 100 medlemmar. Under de här dagarna måste nästan alla vara med och hjälpa till, säger tävlingsledaren Carolina Mörk.