Grundsärskolans årskurs 7–9 bedrivs på Thomasskolan på Campus, där även gymnasiesärskolan håller hus.
Särskolans organisation kan förändras. Att integrera verksamheten mer i den ordinarie grundskolan och gymnasieskolan, och låta rektorerna för dessa leda även särskolans verksamhet, är ett scenario som har utretts.
– Det är bra att man tittar på särskolan. Den blir ibland lite bortglömd, säger särskolans nuvarande rektor Lars Borg.
I februari i år presenterades en statlig utredning, som bland annat betonar vikten av att stärka särskolans möjlighet att ge varje elev den kunskap som hen har rätt till utifrån sin individuella situation. Det, i kombination med att antalet elever i kommunens särskolor ökar, är bakgrund till den utredning som kommunen har låtit en konsultfirma göra.
Ett annat scenario är att fortsätta med den nuvarande strukturen. I dagsläget bedrivs grundsärskolans årskurs 1–6 på Tosterö särskola och årskurs 7–9 på Thomasskolan på Campus tillsammans med gymnasiesärskolan, med en gemensam rektor.
Denna termin är det alltså Lars Borg som är den rektorn. Han har tidigare arbetat med elevhälsa inom Strängnäs kommun, och har egentligen gått i pension. Han blev dock tillfrågad om att leda särskoleverksamheten denna termin, i väntan på besked om framtidens organisation. Därför vill han inte kommentera utredningen närmare.
– Den väcker så klart tankar och frågor men ur mitt perspektiv har det varit en transparent process, säger Lars Borg.
Konsulterna har bland annat intervjuat elever, föräldrar och verksamhetsansvariga. Av analysen framgår att de upplever för- och nackdelar med båda förslagen.
En sak som det, enligt utredningen, råder "en näst intill enig uppfattning om" handlar om ledarskapet. Rektorn bör vara gemensam, oavsett om eleverna rent fysiskt är mer integrerade med den ordinarie skolan eller om de har sin hemvist på två separata skolor som i dagsläget.
Elever, föräldrar och verksamhetsansvariga upplever för- och nackdelar med båda de scenarier som finns med i konsultrapporten.
I intervjuerna med elever och föräldrar har många lyft den trygga miljö som dagens organisation anses ge. En grupp rektorer, den nuvarande liksom tidigare ansvariga, menar dock att tryggheten inte får vara huvudfokus – det ska kunskapsutveckling och social utveckling vara.
Den bilden delas även av Susanna Göterstad, ledamot i funktionshinderorganisationen FUB:s Strängnäsavdelning, och mamma till en pojke som tidigare har gått i särskola. Hon menar att en mer integrerad särskola är vägen framåt – eller "anpassad skola" som hon föredrar att kalla det, i enlighet med det namnbyte som den statliga utredningen också föreslår.
– Vissa ämnen kan man definitivt ha tillsammans med andra elever. Du kan ju vara på en vanlig arbetsplats även om du har en funktionsvariation, man hittar lösningar för att få det att fungera. Det här med inspiration och härmningseffekt är jätteviktigt för att skapa utveckling, säger hon, och understryker att åsikterna främst är hennes egna då FUB lokalt inte har haft ett aktivt styrelsearbete under pandemin.
Susanna Göterstad tror att digitaliseringen kan hjälpa särskolans elever att klara en mer integrerad skolgång, då den möjliggör individanpassningar.
– Jag är glad att vi har kommit så långt som vi har gjort i dag. Det finns en tilltro till att man faktiskt kan utvecklas, så var det inte tidigare, säger hon.
Konsultutredningen ska fungera som beslutsunderlag inför barn- och utbildningsnämndens sammanträde i november. Den finns bilagd handlingarna inför oktobermötet som information till skolpolitikerna.
Eleverna som går i särskola kan komma att integreras mer med den ordinarie skolan vilket, enligt en konsultutredning, kan bidra till ökad kunskapsutveckling.