Det mörka träet som är genomgående i hela lokalen gör ett bra jobb med att försöka efterlikna en engelsk kvarterskrog.
Harrys. Rogges. Bishan. Kärt barn har många namn. Restaurangen i Hotel Bishops arms såg dagens ljus i rådande form i november för drygt sex år sedan.
Enligt gastropubens hemsida ligger fokus på "service, gästfrihet och vällagad mat ackompanjerat av god dryck".
När krogpatrullen besöker den är det under en vecka då vädret är varierat, för att uttrycka det milt, vilket gör att vi måste skippa uteserveringen, sommaren till trots. Kanske lika bra – då den verkliga charmen finns på insidan.
Bishops arms inredning i genomgående mörkt trä lyckas alldeles utmärkt med att skapa engelsk pubcharm. Det känns mysigt att få krypa in i ett av restaurangens hörn och höra ölstämda skratt från andra sidan lokalen blandas med den avslappnande och inte för påträngande musiken ur högtalarna.
Till förrätt tar vi in sparris och en "biff" på kronärtskocka. Till samtliga rätter väljer vi ett av de två föreslagna drycksalternativen som finns förvalda på menyn för att se hur bra dessa passar till rätterna. I förrätternas fall blir det en belgisk blond Duvel och ett glas sauvignon blanc.
Råstekt grön svensk sparris med srirachamajo, parmesan och lufttorkad skinka, 95:-
Sparrisen har en fin hetta från srirachamajon som eventuellt ligger på gränsen till för het och lite för dominant. Likaså försvinner parmesanen lite smakmässigt under den lufttorkade skinkan. Sparrisen är smal men riktigt god. Det kan mycket väl vara för att den är lokalt odlad, får vi veta när vi frågar hos servitrisen.
Biff på kronärtskocka serveras med limeaioli och tomat- och rödlökssallad, 85:-
Kronärtskocksanrättningen är, precis som sparrisen, väldigt vackert upplagd när den serveras. Den smakar tydligt av kronärtskocka och har en fin konsistens för att vara en vegetarisk biff, som ofta riskerar att bli en alldeles för torr historia. Dessvärre är den lite tråkigt kryddad och har en lätt mjölig underton. Limeaiolin som serveras till blir rättens räddning och den fräscha tomatsalladen erbjuder en bra kontrasterande konsistens.
Varmrätterna vi bestämmer oss för blir bookmaker toast och bulgur. Till den senare rätten bestämmer vi oss för att se om vi får vara lite jobbiga och byta ut kycklingen mot den Quorn som vi ser serveras till menyns gnocchirätt. Vår servitris meddelar att det inte borde vara något problem, men springer ändå iväg till köket för att dubbelkolla. Hon är strax tillbaka och ger oss tummen upp. Extra eloge får hon också när hon själv gör en extra check för att se ifall rätten är vegetarisk i övrigt.
Bookmaker toast, svenska entrecôte på surdegsbröd med pepparrot, äggula, dijonäs, rödvinssås, crispsallat, bifftomat och rödlök, 235:-
Toasten kommer med en fantastiskt djup och god rödvinssås. Dijonäsen som ligger bredd ovanpå skapar ett extra krämigt lager till de möra köttbitar som gör det hela till en alldeles angenäm, dekadent historia. Vad är då haken? Tyvärr är hela rätten lite sval när den kommer till bordet, och brödet soggar ihop en aning under den såsen. Pinot noiren som rekommenderas till hade även kunnat bytas ut mot något kraftigare.
Örtmarinerad bulgursallad serveras med svensk gårdskyckling (i vårt test utbytt mot Qourn), cocktailtomat, rödlök, pinjenötter, vegansk fetaost och srirachamajo, 185:-
Bulguren är lätt och fräsch (och billig!). Vårt val att byta ut kycklingen mot Quorn har inte medfört några konsekvenser gällande smak. Vill man hetta till den ytterligare serveras den tillsammans med samma srirachamajo som till sparrisen – vi väljer att låta bli.
Slutligen är det dags för efterrätter, där vi satsar på en frozen strawberry cheesecake och en banana swiss. Den förstnämnda visar sig leva upp till namnet, med råge. Hela överdelen av rätten är genomfrusen – det är som att tugga is. Digestivebottnen är lika frusen den och vi blir rädda att råka sprätta iväg en bit flera bord bort när vi försöker dela den.
Banana swiss, marängsviss och bananasplit med banan, vaniljglass, maräng, grädde och chokladsås, 75:-
Frozen strawberry cheesecake, serveras med jordgubssås, 75:-
Bananswissen är klart bättre. De enkla rätten görs perfekt med lagom mogna bananer och sötma från både glass och chokladsås. Stouten som rekommenderas till, som även den innehåller toner av kakao, höjer rätten ett snäpp till.
Till vårt andra besök är vi fast beslutna att testa en av krogens hamburgare. På en pub måste man väl ändå testa just utbudet av pubmat?
Stämningen är sig lik men burgaren kommer klart snabbare än varmrätterna från första tillfället.
Bishan ost- och baconburgare, högrevsburgare med ost, bacon, dijonäs, crispsallat, bifftomat, rödlök, pommes och aioli, 175:-
Burgaren i sig får pluspoäng för att den är stor men så inte stor nog att det skulle vara omöjligt att ta en riktig tugga av den. En återkommande hamburgarrelaterad mardröm är ju att bli tvungen att dissekera den i sina komponenter för att sedan äta med bestick. Den kunde ha varit lite mer kryddad sett till smaken, och vi tycker att baconskivorna är mer sega än vad de är krispiga.
På det hela taget tycker vi om maten på Bishops arms. Vi går därifrån mätta och nöjda från båda besöken, men det är när det kommer till servicen som krogen verkligen briljerar.