I februari skrev tidningen om hästsjukdomen som innan jul hade drabbat Strängnäs ridklubb i Malmby. De ansvariga på ridklubben vidtog karantänsåtgärderna och vidtog rekommendationerna från länsveterinären och informerade medlemmarna om förhållningsreglerna kring ridhushygien och desinficering av ridutrustning. Enligt tillförordnade ridhuschefen, Andreas Tegesjö, sattes de sjuka hästarna i karantän i ett privat stall. För att anläggningen skulle friskförklaras krävdes inga rapporterade återfall av kvarka under tre veckors tid.
Men i stället för en friskförklarad anläggning, grinade oturen ridklubben och dess medlemmar i ansiktet. Kvarkan gav inte med sig och två hästar insjuknade. Det nya utbrottet krävde senare också ett liv. En häst drabbades av kastad kvarka, som bland annat beror på att bakterien som orsakar sjukdomen sprids till lymfknutor i inre organ och ger upphov till bölder.
Händelseförloppet i Malmby har lett till att hästägare i Strängnäs och länet blivit oroliga. I sociala medier har det förts diskussioner om huruvida ridklubben borde ha agerat annorlunda och stängt ner hela verksamheten. – även för dess egna medlemmar.
Andreas Tegesjö berättar att i dagsläget inte finns några sjuka hästar i verksamheten, och att det är stängt för såväl utomstående hästar som ryttare.
– I dag (torsdag, redaktionens anmärkning) ska vi träffa veterinärerna för att påbörja en friskförklaring, som tar ytterligare tre veckor. Inga hästar har visat sjukdomssymptom på tio dagar.
Hur bemöter du kritiken från de andra hästägarna?
– Anledningen att vi har haft öppet i begränsade former är för att länsveterinären gav godkännande och vi har följt direktiven. Ingen har kontaktat oss för att diskutera hur vi sköter verksamheten. Vi har gjort vad vi har blivit ombedda att göra.
Vad skulle det betyda ekonomiskt om ni skulle tvingas stänga?
– Jag har inte räknat på det exakt, men det har en gigantisk betydelse. Det är redan stora förluster som det är med ökade personal- och veterinäromkostnader, säger Andreas Tegesjö.
Gittan Gröndahl är statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
– Om man endast har ett fåtal hästar sjuka i kvarka är det ibland möjligt att bedriva verksamheten samtidigt, om och när det går att göra lämpliga åtgärder så att smittan inte sprids utanför anläggningen, säger hon.