Erika Cardestål är samordningssköterska/demenssköterska på Mäster Olofs vårdcentral i Strängnäs.
Erika Cardestål har arbetat på Mäster Olofs vårdcentral i Strängnäs i 14 år. Hon har rollen samordningssköterska/demenssköterska. På Mäster Olofs vårdcentral har de många listade invånare som är multisjuka och äldre. Vårdcentralen på Storgatan i Strängnäs tillhör en av de vårdcentraler i regionen som har flest listade som är över 80 år. Den drivs i regionens regi.
– Vi har under många år arbetat förebyggande och kontaktsökande gentemot våra äldre patienter. Vi har som enda vårdcentral i länet en geriatriker anställd hos oss. En geriatriker är specialiserad på att ge vård till äldre med sjukdomar som hänger ihop med det naturliga åldrandet, säger Erika Cardestål.
Men trots att Erika Cardeståls arbetsgivare ger bra förutsättningar att arbeta med de äldre patienterna har hon nu sagt upp sig. Anledningen är Strängnäs kommun.
– Det är anledningen till att jag slutar på ett jobb jag trivs på. Jag känner oro för framtiden för de äldre och sjuka. Det är en omöjlighet att samarbeta med kommunen kring de individer som behöver oss som bäst, säger hon.
Hon fortsätter:
– Kommunen har ändrat sina rutiner. Vi hade ett mycket bättre samarbete tidigare. Vi hade regelbundna möten tillsammans med biståndshandläggarna och Anhörigcentrums personal.
Tidigare har samordningssköterskor på vårdcentraler haft en direktingång när de behöver kontakta Strängnäs kommuns biståndshandläggare å sina patienters vägnar. Men nu får sköterskorna inte längre skicka direktmeddelanden till biståndshandläggarna. Sköterskorna ska ringa kommunens kontaktcenter och lämna meddelande och sedan hoppas att biståndshandläggarna ringer upp.
– Det är ett stort bekymmer. Ofta är det akuta ärenden men det kan ta upp till en vecka att bli uppringd av biståndshandläggare. Jag vet att biståndshandläggarna kämpar på men de är för få.
Samordningssköterskorna har också fått höra av kommunen att de egentligen inte längre ska ringa å sina patienters vägnar utan att patienterna eller deras anhöriga själva ska ringa till kontaktcenter och lämna meddelande till biståndshandläggarna, på grund av sekretess. Undantag kan göras om det handlar om en dement patient som saknar anhöriga.
När Erika Cardestål söker kommunens biståndshandläggare kan det till exempel handla om att hon har patienter som behöver utökade hemtjänstinsatser eller en patient som har fått en demensdiagnos och nu behöver insatser från kommunen.
– När det handlar om demens söker många hjälp relativt sent. Främst de som har anhöriga söker sent för anhöriga gör otroligt mycket hemma. Men det kommer till en punkt när de anhöriga inte orkar längre och då blir det akut. Men det är väldigt svårt för patienter att få akuta insatser när de behöver det. Det leder till att fler läggs in på sjukhus med diagnosen "ohållbar hemsituation".
Enligt Erika Cardestål leder Strängnäs kommuns långa handläggningstider till återinläggningar på sjukhus och att patienter både ligger kvar på sjukhus och på korttidsplats längre än de behöver.
– På Isabellagårdens korttidsplatser finns det de som har blivit kvar sedan i höstas i väntan på att få komma hem eller till ett annat boende.
Hon berättar också att det är ett hårt tryck på anhöriga när det är svårt att nå biståndshandläggare.
Även ambulansen får enligt Erika Cardestål fler körningar på grund av den situation som har uppstått när äldre inte får mer insatser hemma beviljade i tid.
– När hemtjänsten ser att en person är så dålig att den inte klarar sig hemma så larmar de 112 och personen läggs in för "ohållbar hemsituation".
Enligt Erika Cardestål är det under det senaste året som det har blivit så svårt att få tag i kommunens biståndshandläggare och samarbeta med kommunen.
– Det har blivit ohållbart.
Har ni framfört kritiken till kommunen?
– Ja. Vi har till och med kallat till möte på vår vårdcentral. Vår chef, vår geriatriker och jag och då kom biståndshandläggarnas dåvarande chef och gruppledare. Vi har suttit ner och diskuterat att vi måste få till ett bättre samarbete.
Vad har ni fått höra då?
– De säger att de ligger efter. De har högar med ansökningar som de inte har hunnit gå igenom. De säger att det är fler som behöver hjälp hemma och det vet vi ju att vi skulle bli en åldrande befolkning. De har hänvisat mycket till sekretessen i och med att vi är två huvudmän (regionen och kommunen). Men jag har ju fått ett samtycke av mina patienter innan jag ens försöker att ta kontakt med kommunen.
Hur känns det när du har anhöriga eller en patient som ringer dig och vill ha hjälp och så får du inte tag i biståndshandläggarna på kommunen?
– Det känns fruktansvärt. Det känns som att jag bara gör ett halvdant jobb. Jag kan hjälpa från vårdens sida men omsorgen har jag ingenting att säga till om.
Enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR, sker nu utvecklingen av Nära vård på lokal, regional och nationell nivå.
– År 2022 slog det igenom i kommunen att vi skulle arbeta så. Det är ett strukturellt arbete för att samarbeta huvudmän emellan.
På kommunens hemsida står det att man i Strängnäs kommun arbetar mot en Nära vård bland annat genom att "förbättra samarbetet inom våra egna verksamheter, men också med verksamheter utanför organisationen".
– Kommunen har hur fina ord som helst på sin hemsida. Kommunen har planer men sedan måste de få till dem i verkligheten. Det är så synd att kommunen inte tar hjälp av oss samordningssköterskor. Vi känner patienterna och kan berätta hur läget är, jag hade hoppats att vi hade kunnat nyttjas av kommunen också.
Erika Cardestål går nu själv vidare i arbetslivet och har fått en tjänst på Humanas nya äldreboende som öppnar i Finninge i maj.
– När jag börjar jobba på Humana som sjuksköterska behöver jag inte hålla på att bråka med Strängnäs kommun. För de som bor på boendet har redan fått max med insatser som kommunen kan erbjuda.
Jenny Karlsson är verksamhetschef för äldreomsorgen på Strängnäs kommun.
Varför får samordningssköterskorna på vårdcentralerna inte längre kontakta biståndshandläggare direkt?
– Samtalen kommer in till kommunens växel och hamnar i ett system som bevakas av biståndshandläggare varje vardag. Det är för att säkerställa att telefonsamtalen registreras och inga samtal hamnar mellan stolarna om en handläggare är frånvarande. Ärendena hanteras i turordning och om det är brådskande så hanteras de i särskild ordning, säger Jenny Karlsson.
Men hon säger själv också att det finns problem med detta system.
– Vi vet och har uppmärksammat att det här arbetssättet inte är optimalt. Vi ser över att öppna upp telefontider direkt in till handläggare. Tider både för samordningssköterskor och våra medborgare. Vi håller på med en genomlysning av tillgänglighet och hur vi ska hantera inkomna ärenden.
"Vi uppmanar regionen, som är vår samarbetspartner i det här, att följa de rutiner vi har och skicka avvikelser till oss när de uppmärksammar att det brister för det är av det vi kan ta till oss och genomföra förbättringar", säger Jenny Karlsson, äldreomsorgschef på Strängnäs kommun.
Varför hålls inte längre möten mellan samordningssköterskor och biståndshandläggare?
– Vi har haft regelbundna samverkansmöten men inte på ett tag. Det har berott på att det har varit en pressad arbetssituation för handläggarna. Vi har inte haft rätt bemanning. Vi har inbokade möten framåt.
Jenny Karlsson berättar att kommunen har haft svårt att rekrytera biståndshandläggare men att man nu rekryterar febrilt.
– Det är en av åtgärderna i vår genomlysning, vi behöver komma upp i rätt bemanning. Vi har en ökande äldre befolkning. Vi har inte haft tillräckligt med personal att hantera inkomna ärenden.
På utredningsenheten för äldre arbetar runt tolv handläggare. Jenny Karlsson berättar att enheten har varit underbemannad under vintern också på grund av oplanerad frånvaro.
Att samarbetet mellan vårdcentral och kommunen inte har fungerat, hur rimmar det med att kommunen ska arbeta efter modellen Nära vård och samarbeta med verksamheter utanför den egna organisationen?
– Det är jättetråkigt att höra att det upplevs så. Men vi jobbar på det här, vi vet om att vi behöver förbättra våra processer, vi arbetar intensivt med att förbättra samarbete och tillgänglighet för våra medborgare.
Jenny Karlsson tillägger:
– Vi uppmanar regionen, som är vår samarbetspartner i det här, att följa de rutiner vi har och skicka avvikelser till oss när de uppmärksammar att det brister för det är av det vi kan ta till oss och genomföra förbättringar.
Tittar kommunen på hur det påverkar äldre att biståndshandläggarna har hög arbetsbelastning?
– Absolut. Det är inte så att våra äldre ska bli lidande. Men handläggare är ett svårrekryterat område.
Det tidningen har fått höra är att äldre nu oftare läggs in på sjukhus grund av "ohållbar hemsituation" i väntan på biståndsbeslut. Kommentar?
– Vi vet ju om det här. Trenden är att våra äldre generellt har ett större omvårdnadsbehov. Det leder till att utskrivningsprocessen för våra äldre blir mer komplex, fler aktörer blir inblandade. Vi i kommunen har ett jobb i gång med att se över hela utskrivningsprocessen för att hemgången ska bli mer effektiv och trygg.
Jenny Karlsson säger också att om en medborgare har behov av brådskande insatser kan hemtjänsten utöka de grundläggande insatserna i väntan på ett biståndsbeslut.