– Nätet är en stor riskzon för att drabbas av kränkningar och trakasserier, säger Sandra Nordin, kurator på Europaskolan Rogge.
I veckan blev det känt att en elev på skolan hade utpressats till att ta nakenbilder som sedan spreds på sociala medier. Enligt Internetstiftelsen utsätts var tredje barn i åldern 11–19 för kränkningar online. En fjärdedel av de utsatta upplever näthatet som allvarligt.
Sandra Nordin har inga siffror på hur vanligt det är med mobbning och trakasserier på nätet bland Strängnäs ungdomar, men det förekommer, säger hon.
– Vi vet att de är ute på nätet. Ibland är det svårt att veta vem barnen har kontakt med, det ser vi absolut som ett problem.
Även om sådana här grova fall är sällsynta kan tonen lätt bli hård på nätet, anser hon.
– Det är lättare att skriva något dumt än att säga det ansikte mot ansikte. Det kan man ju också se på oss vuxna. Vi kommenterar lättare och slänger ur oss saker som vi aldrig skulle säga. Men ord sårar lika mycket oavsett om de kommer i skrift eller om de kommer muntligt.
Med tanke på att även vuxna uppför sig dåligt online, finns det för få positiva förebilder på nätet?
– På nätet kan man hitta allt. Söker du efter positiva förebilder finns de också, men tyvärr kan det vara så att de negativa tar mer plats.
Samtidigt poängterar Sandra Nordin att inte allt som sker på nätet är tråkigheter, utan för många elever en självklar del av deras sociala umgänge.
– Man har ju sina kompisar där också. Det går inte att förbjuda utan vi måste lära oss hur vi gör nätet tryggt för unga.
Vad kan man som vuxen göra för att förebygga att ens barn råkar illa ut?
– Det är svårt att säga hur varje förälder ska gå tillväga. Mycket handlar om att fråga barnen vad de gör på nätet. Man kanske kan be att få vara med och se vad som skrivs. Samtidigt kan man inte gå in med inställningen att barnet ljuger. Det gäller att bygga en relation där man kan prata om det mesta. Vi måste tro på våra barn.
Efter fallet som blev känt i tisdags har Sandra Nordin varit ute i klasserna och pratat med eleverna. Mycket handlar om att visa att man som vuxen finns där för att stötta, enligt henne.
– Viktigast är att vi vuxna förstår att sådant förekommer. Det går inte att blunda för att det här finns därute. Vem som helst kan drabbas och utsättas för brott.