Om de tre landsbygdsskolorna i Härad, Fogdö och Länna läggs ner skulle 10 miljoner kronor i elevbidrag kunna fördelas över kommunens övriga skolor. Lokalerna, vars sammanlagda värde uppgår till 16 miljoner kronor, skulle kunna säljas eller användas till annan verksamhet.
Att ha kvar de tre skolorna skulle kosta åtminstone 2 miljoner kronor. Det är så mycket som de tre skolorna har gått back det senaste året. Men enligt utbildningschefen Inger Pripp krävs det mycket mer pengar än så för att upprätthålla kvaliteten på utbildningen.
– Det ska finnas lärare som är behöriga i alla ämnen, så ser det inte ut i dag. Vi skulle behöva anställa fler lärare, säger hon.
Dessutom skulle det behövas anställa en eller flera rektorer för skolorna i Fogdö och Härad, som för tillfället inte har någon. Tidigare rektorn Diana von Rosen slutade sommaren 2014 för att börja på Stallarholmsskolan. Under hösten tog Karinslundsskolans och Paulinska skolans rektorer tog tillfälligt över i Fogdö respektive Härad, men sedan årsskiftet ligger ansvaret för skolorna i händerna på en inhyrd konsult.
Pedagogkonsulten Britt-Marie Clevestig-Sundell arbetar som rektor på Fogdö och Härads skolor en dag i veckan under vårterminen 2015. Det hela kostar kommunen 500 kronor i timmen plus moms, alltså lite mer än 100 000 kronor för hela terminen.
Enligt utbildningschef Inger Pripp är konsulten en tillfällig lösning tills dess att politikerna bestämt hur landsbygdsskolornas framtid ser ut.
– Om skolorna finns kvar till hösten ska det definitivt finnas en rektor då, säger hon.
Förutom det ekonomiska står landsbygdsskolorna inför ytterligare ett problem, enligt den utredning som Inger Pripp gjort. Från och med i sommar ställs hårdare krav på att alla lärare ska vara behöriga. Enligt utredningen är det svårt att hitta lärare som kan eller vill jobba på landsbygdsskolorna på grund av det geografiska läget.
Fast det här är inte nödvändigtvis ett problem enligt Stephan Eriksson, rektor för skolorna i Åker och Länna.
– Vi har behöriga lärare på Lännaskolan, så det är inget problem i dagsläget. Jag har inte erfarenhet av att rekrytera nya lärare dit, men jag är helt övertygad om att det finns lärare som ser fördelar med att jobba på mindre skolor.
När Diana von Rosen var rektor för skolorna i Härad och Fogdö fanns inte samma krav på behöriga lärare. Men hon berättar att hotet om en eventuell nedläggning påverkade lärarna.
– Lärarna visste inte om deras tjänster skulle finnas kvar. Men det var inget jättestort problem. Det verkliga problemet var ekonomin, resten går att lösa i samarbete med andra skolor, säger hon.
De senaste tio åren har elevantalen i de tre landsbygdsskolorna halverats.
Diana von Rosen berättar att anledningen till att många valde bort Fogdö och Härads skolor inte var skolorna i sig, utan osäkerheten för vad som skulle hända efter det. Under en tid var det oklart vilken högstadieskola som skulle bli basskola, så många föräldrar satte sina barn i friskolor i stället.
– Det blev trendigt med friskolor samtidigt som barnantalen gick ner, säger hon.
Enligt barn- och utbildningsnämndens beräkningar kommer den kommunala skolverksamheten öka med 200 barn i grundskolan och 65 i förskolan under 2015. Ökningen är kraftigast i centrala Strängnäs, men än så länge finns det gott om platser på skolorna där.
Men om elevantalet fortsätter att öka, hur länge klarar kommunen att ta hand om alla?
– Det är svårt att svara på, det förändras hela tiden. Många väljer också att börja i friskolor, och friskolorna kan också utöka verksamheterna, säger Inger Pripp.