Barytonsaxofonen tillverkades i USA nÄgon gÄng pÄ 1920-talet och Àr förmodligen den enda i sitt slag i Sverige i dag.
â Den hĂ€r barytonsaxen var pĂ„ vift men lĂ€mnades tillbaka till skolan för nĂ„gra Ă„r sedan. DĂ„ visste jag inte att den fanns men jag tycker att det Ă€r kul att den har dykt upp, sĂ€ger David Ehrlin.
NÀr instrumentet kom till kulturskolan var det ospelbart sÄ de bestÀmde sig för att renovera det.
â Vi lĂ€mnade in barytonsaxen till en instrumentmakare i Uppsala som skickade den vidare till en verkstad i Polen.
DÀr renoverades instrumentet och det kom fram att den tillverkades i USA nÄgon gÄng pÄ 1920-talet och att den förmodligen Àr det enda i sitt slag i Sverige i dag.
â Nu nĂ€r den har renoverats finns det möjligheter att anvĂ€nda den i verksamheten. Den ska fĂ„ anvĂ€ndas, inte bara ligga i en lĂ„da.
â Det som skiljer denna frĂ„n dagens saxar Ă€r att mekaniken inte Ă€r sĂ„ jĂ€ttelĂ€tt att hantera. För att finna nĂ„gon som kan spela pĂ„ den mĂ„ste man hitta nĂ„gon som Ă€r lite nördig, som vill ta sig an lite utmaningar i mekaniken. Man skulle behöva öva in sig pĂ„ just det hĂ€r instrumentet.
Av de fyra vanligaste storlekarna pÄ saxofoner Àr barytonsaxofonen den största. Den vÀger ganska mycket och man mÄste dÀrför ha en kroppslig storlek för att orka med den. Det gör instrumentet lite svÄrt för nybörjare.
â Det behöver vara nĂ„gon som helst gĂ„r pĂ„ gymnasiet. SĂ„ det Ă€r nog mycket möjligt att vi hittar en elev som vill spela lite extra pĂ„ den hĂ€r. Sen tror jag inte att vi kommer att hyra ut den men kanske lĂ„na ut i nĂ„gra veckor och att man fĂ„r spela den hĂ€r. Men det Ă€r möjligt att vi kan hyra ut den pĂ„ lĂ€ngre tid om nĂ„gon blir riktigt dedikerad.
â Det finns ett stort intresse hos unga att hĂ„lla pĂ„ med musik. Det Ă€r jĂ€ttekul!
"Saxofonerna blev ganska mycket bÀttre pÄ 40 och 50-talet men sen har de knappt utvecklats. De bÀsta frÄn 50-talet Àr bÀttre Àn nya. Den bÀsta saxofonen jag har privat Àr frÄn 1959", sÀger David Ehrlin.
Vad Àr det bÀsta med att spela saxofon?
â Det bĂ€sta Ă€r nĂ€r man mĂ€rker att man fĂ„r beröra mĂ€nniskor med musiken. MĂ€nniskor blir pĂ„verkade och mĂ„nga gĂ„nger blir jag kĂ€nslomĂ€ssigt pĂ„verkad sjĂ€lv och nĂ€r jag blir det pĂ„ ett positivt sĂ€tt dĂ„ kĂ€nner jag att jag har skapat bra musik. NĂ€r man kĂ€nner att det gĂ„r förbi det ytliga, nĂ€r det gĂ„r lĂ€ngre in. Musiken Ă€r en gĂ„va som jag förvaltar. Hellre beröra mĂ€nniskor Ă€n att vara den mest kunniga musikern.
För den som Àr intresserad och vill veta mer om saxofoner tipsar David Ehrlin om musikdokumentÀren "Saxofonkriget i Paris" i Sveriges radio.