Sörmlands mest skuldsatta finns i Strängnäs

Strängnäsmannens skulder från 1990-talet har vuxit till nära 27 miljoner kronor. Kronofogdens analytiker tror att fler kan få problem med betalningarna som en följd av coronakrisen.

Räntor på gamla banklån har fått skulderna att växa. Skuldsanering via Kronofogden kan vara en väg ut ur situationen, men det är inte alla som ansöker om det. "Vissa har gett upp", säger analytikern Johan Krantz.

Räntor på gamla banklån har fått skulderna att växa. Skuldsanering via Kronofogden kan vara en väg ut ur situationen, men det är inte alla som ansöker om det. "Vissa har gett upp", säger analytikern Johan Krantz.

Foto: Kronofogden

Strängnäs2020-04-25 06:34

En 86-årig man från Strängnäs kommun är Sörmlands mest skuldsatta, visar statistik som Kronofogden har sammanställt åt nyhetsbyrån Siren.

Skulderna uppgår till nära 27 miljoner kronor. Det placerar Strängnäsmannen långt före 43-åringen från Katrineholm, 50-åringen från Nyköping och 49-åringen från Eskilstuna, som alla tre har skulder på drygt 16 miljoner kronor. Listan fylls sedan på med ytterligare två Eskilstunabor, en katrineholmare och en Nyköpingsbo samt två män från Trosa.

Förenklat går det att dela in skulderna till Kronofogden i tre grupper, berättar myndighetens analytiker Johan Krantz: skatteskulder, skulder som ursprungligen är gamla banklån och skulder som en följd av brottslig verksamhet.

I Strängnäsmannens fall består skulderna till största del av banklån från slutet av 1990-talet.

– Många personer som förekommer på de här listorna drog på sig skulder i finanskrisen på 1990-talet. Företag kan ha gått i konkurs, man kan ha haft bankåtaganden som påverkats. Och 27 miljoner var ju inte 27 miljoner på 90-talet. Räntor på skulder som inte betalas har gjort att de har växt, säger Johan Krantz.

Hur ser du på framtiden med tanke på coronakrisen?

– Det ligger absolut i farans riktning att fler kommer att få betalningsproblem, och att vi kommer att se fler med skulder hos Kronofogden framöver. Redan nu har många blivit arbetslösa och företagare går på knäna.

Enligt Johan Krantz finns det dock två viktiga skillnader mellan 90-talets finanskris och pandemin:

– Regeringen har vidtagit offensiva åtgärder i form av olika paket för att hjälpa, det fanns inte på 90-talet när vi hade en urusel statsekonomi. Då hade vi också en fastighetsmarknad som kraschade totalt, den påverkan ser vi inte i nuläget. Det är faktorer som kan lindra effekterna av den här krisen men inte fullt ut.

För många med höga skulder är skuldsanering enda vägen ur situationen. Ansökan om det görs till Kronofogden som, vid ett positivt beslut, lägger upp en strikt avbetalningsplan under vanligtvis fem år.

– Men det är inte alla som ansöker, vissa har gett upp. Vårt jobb är att försöka driva in skulderna så att andra får betalt, men man kan ju inte mäta ut tillgångar från personer som inte har något, säger Johan Krantz.

Tidningen har varit i kontakt med en anhörig till 86-åringen, som valt att inte kommentera artikeln.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!