Barn- och utbildningsnämnden räknar med att ha 12 miljoner kronor kvar på kontot när året är slut, vilket tidningen har berättat tidigare.
– Är det positivt att en nämnd gör plus? I sak inte. Det är pengar som var tänkta att göra verksamhet som det inte blev verksamhet av, sa utbildningschef Tony Lööw under tisdagskvällens sammanträde.
Han redogjorde för de 12 miljoner kronorna och konstaterade att de till stora delar inte är ett faktiskt överskott utan består av vad som kallas en volymreserv, ett slags nödkassa att ta till om antalet elever i skolverksamheterna blir större än kommunen räknat med inför året. Nästa år kommer denna reserv ligga under kommunstyrelsens budget.
– Den stora avvikelsen är att ungefär 1,8 miljoner kronor av tilläggsbeloppet på totalt 20 miljoner kronor inte är förbrukade, sa Tony Lööw.
Tilläggsbeloppet är ett bidrag som skolor kan ansöka om för elever som behöver extraordinära stödinsatser. Ansökningarna och utbetalningarna görs terminsvis. Utbildningschefen förklarade att en summa sparades när ansökningarna inför höstterminens hanterades i april, för att ha pengar att ta av om det tillkom fler elever med omfattande stödbehov under terminen. Men kort därefter slutade samordnaren inom den centrala elevhälsan, som hade tilläggsbeloppet som en av sina arbetsuppgifter. Och därefter har elevhälsan rent organisatoriskt inte mäktat med att hantera den kvarvarande delen av budgetposten.
Att inte hela budgeten för tilläggsbelopp beräknas användas under året, är något som har väckt debatt i sociala medier. En mamma till ett barn med autism var på tisdagskvällens sammanträde och under allmänhetens frågestund, som föregick den ekonomiska diskussionen, uttryckte hon sin förtvivlan:
– Mitt barn klarar inte skolgången och får inte det stöd som behövs. Det gör mig jätteledsen att veta att det finns 12 miljoner kronor över hos er, sa hon.