Roz Lafta bor i Eskilstuna men jobbar som tandläkare i Strängnäs. Hon hoppas på fler uppdrag som volontär framöver och att fler tandläkare vill vara med och göra skillnad.
– Det fanns barn som bara hade roten kvar, stora hål och karies. Det var mycket som man aldrig nästan ser som tandläkare här i Sverige, berättar Roz Lafta.
När vi träffar henne har hon nyligen kommit tillbaka från resan. Den 11 oktober genomförde hon sitt första uppdrag i Mufindi i Tanzania, som en del av den ideella organisationen Tandläkare utan gränsers projekt.
– Det var jättekul. Alla var så motiverade, säger hon och ler.
Under två veckor reste Roz Lafta, tillsammans med fyra andra volontärer, runt bland skolorna i området. Med fokus på att genomföra undersökningar och utbilda elever i munhälsa.
– Vi frågade barnen om de hade en tandborste/tandkräm hemma. Det var inte jättemånga som hade det så de blev verkligen jätteglada över att få det.
Totalt undersökte de 3 470 elever. De med störst behov av hjälp skickades därefter vidare till lokala kliniker i området för en uppföljning.
– Det känns jätteviktigt att få hjälpa till. Det är många barn som har smärta och värk men som inte vet vad det beror på. Mycket handlar om okunskap och att många familjer inte har råd. Så det finns ett jättestort behov av tandvård.
Något speciellt som du minns från resan?
– Att alla var så tacksamma. Barnen var verkligen så intresserade och glada.
Inför projektet krävdes det mer planering än vad man kan tro. För att få hjälpa barnen behövde föräldrarna och skolan först godkänna besöken. Men många var även skeptiska.
– Vissa föräldrar sa nej till hjälp. Jag skulle säga att det återigen är en kombination av fattigdom och okunskap. Många är rädda att barnen kommer att få ett större behov, som är kostsamt, om vi undersöker dem.
Många av barnen var nyfikna över att få träffa en tandläkare för första gången. Tandborstarna var även de väl uppskattade.
Roz Lafta har länge haft en önskan om att få hjälpa andra. När hon var tolv år flyttade familjen från Irak till Sverige, närmare bestämt till Eskilstuna. Hon berättar att det är stora skillnader mellan länderna när det kommer till vård.
– Jag har sett många som har ont och inte haft råd och alltid haft en tanke på att ge tillbaka.
I januari 2024 blev hon klar med studierna till tandläkare vid Umeå universitet. Några månader senare fick hon jobb som tandläkare på Folktandvården i Strängnäs. Men redan under studietiden väcktes ett intresse av att jobba som volontär.
– Egentligen ville jag resa ännu tidigare. Men av olika anledningar så gick det inte under termin nio, då man får tillfällig legitimation. Det tar också ett tag att spara ihop pengar eftersom man själv får stå för resorna som volontär.
Hon berättar att Tandläkare utan gränser står för material, projektet i sig och att hitta boende. Men flygbiljetterna, vacciner, visum och att bekosta boendet stod Roz Lafta för. Mellan ungefär 20 000 och 30 000 kronor uppskattar hon att resan till Tanzania gick på.
Roz Lafta under det första uppdraget för Tandläkare utan gränser i Mufindi i Tanzania.
För att det skulle fungera rent praktiskt reste hon under sin semester.
– Jag ångar ingenting. För mig känns det jättebra att människor blir av med smärta, speciellt när det kommer till barn.
I dagsläget har Tandläkare utan gränser projekt i tre länder. Två per år i Filippinierna, respektive Zimbabwe. Samt ett per år i Tanzania.
Vad ska man tänka på om man vill jobba som volontär?
– Att våga ta steget. Det behövs verkligen fler som engagerar sig så att vi kan genomföra fler projekt.
Några planer på fler uppdrag?
– Det tar tid att spara ihop pengar så jag hade gärna åkt på fler om jag hade haft möjlighet. Jag vill gärna till Filippinierna nästa år, så det hoppas jag på.