I december 2020 var oppositionsrådet Mia Nerby (C) ideologiskt mot att sälja kommunens infrastruktur och efterlyste mer fakta. Nu sa hon ja. Läs mer i separat artikel.
Frågan ska avgöras slutligt av kommunfullmäktiges 55 ledamöter den 30 augusti. Förslaget från kommunstyrelsen är alltså ett ja till försäljning.
Motiveringen är, kort sagt, att det dels skulle minska kommunens stora behov av kostsamma investeringar, dels frigöra kapital till kärnverksamheterna.
Enligt förslaget flyttas fjärrvärmen till ett nytt bolag, Calor, där Solör bioenergi fjärrvärme ska äga 80 procent och Strängnäs kommun 20 procent. Köpesumman är 1,2 miljarder kronor.
Ett 20-årigt avtal mellan aktieägarna ska slå fast att Solör inte får höja fjärrvärmetaxan över konsumentprisindex. Bolaget planerar också stora investeringar i verksamheten.
KS beslut den 17 augusti var inte helt enigt.
Elva från Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet sa ja, medan tre från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna sa nej.
– Jag är egentligen inte förvånad över beslutet, men jag hade ända fram till mötet en förhoppning om att S och C inte skulle stötta en försäljning så helhjärtat. Nu krävs en mindre jordbävning om det ska bli något annat resultat i kommunfullmäktige.
Det säger David Aronsson (V), som yrkade på nej och föreslog att kommunen i stället förbättrar sin soliditet genom att öka resultatkravet från 2 till 3 procent per år.
Jan Rudengren (L) föreslog bland annat att fullmäktiges beslut måste fattas med kvalificerad majoritet, alltså två tredjedelar, men det blev nej även där.
Vad händer med driftbolaget Eskilstuna Strängnäs energi och miljö, Esem, om fjärrvärmen säljs?
– Samarbetet fortsätter. Båda parter är överens om att det är bra för våra kommuner, säger kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M)
Vad skulle kunna stoppa en försäljning?
– Jag vill inte spekulera. Vi har majoriteten bakom oss och en relativt bred politisk uppslutning om att det är en bra väg att gå.
Solör finns i 65 svenska kommuner och har fjärrvärmeanläggningar i bland annat Flen, Gnesta och Malmköping. Bolaget ägs till hälften av ett norskt energibolag, till 25 procent av ett amerikanskt bolag som förvaltar pensioner och till 25 procent av Polhem infra, som ägs av statliga första, tredje och fjärde AP-fonden.
Beslutet att inleda en försäljningsprocess fattades av kommunfullmäktige i januari 2020, efter het debatt och med mycket liten marginal.