Kommunens miljö- och samhällsbyggnadsnämnd har fattat beslut om att ge samhällsbyggnadskontoret ett planuppdrag som rör fastigheterna Gorsinge 1:20, Gorsinge 1:1 och Strängnäs 3:1. Den förstnämnda ägs av Kilenkrysset AB och de två andra av Strängnäs kommun.
Marken, som i dag är åkermark, ligger söder om Storängens industriområde och tanken är att förlänga industriområdet samt anlägga industrispår från Svealandsbanan.
– Vi vill ha stickspår från järnvägen för att kunna möjliggöra etableringar som är i behov av järnvägstransporter. Det finns en hel del företag som kan vara intresserade, säger Peter Kavén, affärsutvecklare på Kilenkrysset.
Har Kilenkrysset kontakt med sådana företag i dag?
– Nej, det är i ett så tidigt skede. Men av erfarenhet vet vi att det kommer företag med jämna mellanrum som vill ha järnvägsanslutning.
Samtidigt finns det faktorer som kan tala emot en utvidgning av dagens industriområde och industrispår.
Hur ser du på översvämningsrisken och närheten till naturreservatet Gorsingeholm och Natura 2000-området Gorsingelund?
– Översvämningsrisken är en av de punkter som länsstyrelsen vill ska ses över. En annan viktig fråga är naturvärden där en stor inventering ska göras, det är en självklarhet att den ska göras i detaljplanearbetet, säger Peter Kavén.
Kilenkrysset och Strängnäs kommun, som fastighetsägare, är tillsammans exploatörer.
Varför behövs det industrispår från Svealandsbanan?
– För att utveckla befintliga verksamheter och för att kunna transportera hållbart. Närheten till Svealandsbanan gör det lämpligt med industrispår, säger Erika Svensson, planarkitekt på Strängnäs kommun.
Enligt Miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark bara tas i anspråk för bebyggelse och anläggningar om det krävs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen.
Varför måste åkermark tas i anspråk?
– Det är inte bestämt än. Det är en fråga som ska utredas och som testas i planprocessen, förklarar Erika Svensson.
Marken som föreslås planläggas som industrimark ligger som sagt nära både naturreservatet Gorsingeholm och nära Natura 2000-området Gorsingelund.
Finns det inte risk för att dessa områden påverkas negativt av industrispår?
– Troligtvis påverkas de inte så mycket av järnvägen. Men det viktiga är att naturreservatet och Natura 2000-området inte får påverkas av de befintliga och tilltänkta industrierna. Det kommer att bli en utmaning, absolut. Det kommer att göras minst en naturvärdesinventering, berättar Erika Svensson.
Enligt planuppdraget ska 43 hektar mark tas i anspråk.
– Det kan komma att förändras när vi gör naturvärdesinventeringen och övriga utredningar som krävs i arbetet med detaljplanen. Det kan sluta med hälften eller två tredjedelar av marken under processen. Det är inget vi kan avgöra på förhand.
Varför behöver en strategisk miljöbedömning göras?
– Anledningen till att det krävs en strategisk miljöbedömning är att vi planlägger för industrimark och järnväg, som alltid utgör en betydande miljöpåverkan oavsett hur det ser ut, säger Erika Svensson.
Efter beslutet om planuppdrag kommer kommunens planenhet på samhällsbyggnadskontoret upphandla utredningar och påbörja arbetet med att ta fram ett förslag till detaljplan.