– Det är sorgligt. Strängnäs har haft en lång tradition som skolstad. Nu känns det som om politikerna lägger sig på en absolut miniminivå, säger Johan Dunér som är ordförande för Lärarnas riksförbunds kommunförening.
Resursanvändning är det delområde som Strängnäs kommun har sämst resultat i. Enligt rankningen läggs en lägre andel av totalkostnaden per elev på undervisning, jämfört med den genomsnittliga kommunen. Lärarbehörigheten är det område där Strängnäs har tappat mest.
– I våras såg vi en lärarflykt. Nu har man lyckats hitta bemanning inför hösten, men när man tar in obehöriga och pensionärer så visar det sig i rankningen, kommenterar Johan Dunér.
Hans fackförbund förespråkar en statlig skola. Om skolan ska förbli en kommunal angelägenhet ser han ingen annan lösning än en skattehöjning för att den ska få mer pengar.
– En elev med bristande skolresultat kostar samhället många gånger mer senare i livet. Strängnäs skattebetalare måste fundera på om det är värt det, säger han.
Det budgetförslag för 2017 som ska spikas i slutet av året innehåller dock ingen höjd skatt, och ingen nämnd ser ut att få något större tillskott.
– Jag försöker hela tiden få mer pengar till BUN, det hör till mitt uppdrag. När vi fick ramen i våras så tyckte jag ändå att det kändes relativt bra. Nu bryter vi ner den för att lägga pengar på rätt saker, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Patric Johansson (M), som gläds åt att elevpengen ser ut att kunna bibehållas på en något högre nivå än tidigare.
Utbildningschef Tony Lööw har inte tagit del av Lärarnas riksförbunds rankning, men konstaterar att det finns saker att utveckla i Strängnäs kommun. Nyligen fick han, på egen begäran, ett uppdrag från politikerna att ta fram ett långsiktigt skolutvecklingsprogram. Detta skolutvecklingsprogram hänvisar även Patric Johansson till, som en viktig framtidsfråga.