Det Krister Pihl arbetar med är en förlängning av det "internet of things" vi redan ser, med tekniker som gör att vardagsföremål kan styras eller utbyta data över nätet.
Det kanske ser ut som vanlig gatubelysning, men ovanpå 51 av armaturerna på Tosteröbron, en bit längs Frejastråket och ut på Vargholmen finns sensorer som samlar information.
Bland annat hur många bilar som körde över bron den senaste veckan – 23 000 stycken. Och hur många av dessa som framfördes för fort – 25 procent av alla fordon.
– 36 kilometer per timme är genomsnittshastigheten, säger kommunens projektledare Krister Pihl och pausar medan han gör några musklick för att i stället få fram topphastigheten.
– Nån jävel körde alltså 94 kilometer i timmen över Tosteröbron klockan 01.45 den 25 september, fortsätter han.
Sensorerna på Tosteröbron är resultatet av ett pilotprojekt inom Strängnäs kommun, som ska visa på möjligheten att bygga en virtuell kopia av i förlängningen hela staden och kommunen. Det kallas för digital tvilling, ett begrepp inom konceptet smarta städer. Idén är att informationen som strömmar in i Krister Pihls dator på teknik- och servicekontoret på olika sätt ska leda till samhällsnytta.
I dagsläget kan Krister Pihl styra ljuset i de 51 armaturerna på och vid Tosteröbron, och justera styrkan utifrån tidpunkt på dygnet och på året. Det har bidragit till en betydande energibesparing, visar programmet. Inom kort kommer också en sensor att sättas upp på Storgatan, inom ramen för pilotprojektet, för att mäta luftkvaliteten.
"Här, ungefär vid er, ska vi sätta en sensor som mäter luftkvaliteten", berättar Krister Pihl. Storgatan, där Strengnäs Tidning har sin redaktion, är med sina flervåningshus utsatt för avgaser när köbildning uppstår från Tosteröbron.
Nästa år ska Strängnäs kommun och dess fastighetsbolag samarbeta med bolaget Eskilstuna Strängnäs energi och miljö om en gemensam smart city-lösning, berättar Krister Pihl.
– Tanken är att vi via sensorer ska få in all info i staden i en och samma plattform, säger han.
Systemet ska kunna hjälpa inte bara kommunen i exempelvis beslut om snöröjning. Räddningstjänsten kan få information om vattentrycket i ledningsnätet, och polisen om var de lämpligen kan göra hastighetskontroller.
– Den informationen går att få fram redan i dag. De som kör för fort över Tosteröbron gör det oftast på lördagar mellan klockan 15 och 16, säger han och understryker att det inte finns några kameror på stolparna.
Det behöver således inte ha varit en fartsyndare som körde i 94 kilometer per timme över Tosteröbron den 25 september. Sensorerna kan inte urskilja exempelvis ett utryckningsfordon som kör på larm om brott, olycka, sjukdom eller brand.