I april 2016 beslutade Regeringen att de kommuner som tagit emot nyanlända skulle få ekonomiskt stöd för att bygga nya bostäder. Lördagen den 1 oktober 2016 skulle alla kommuner som ville ta del av de 1,8 miljarderna ha skickat in sin ansökan till Boverket.
Men när Strängnäs kommuns samhällsbyggnadskontor skulle fylla i uppgifterna i myndighetens e-formulär på fredagen, fungerade det inte som det skulle. På lördagen hade formuläret plockats ner. I stället skickades uppgifterna in med mejl på måndagen den 3 oktober. Det var inte planerat, men enligt kommunens chefsjurist Ulf Broström borde det inte ha inneburit något problem.
‒Även om det står att det var den 1 oktober som uppgifterna skulle lämnas in, är det den första vardagen som gäller, enligt lagen om beräkning av lagstadgad tid, säger Ulf Broström.
Lagen tillämpas av myndigheter för att det ska bli tydligt när något ska vara inlämnat, om sista datumet inträffar när det inte är ordinarie kontorstider.
Han berättar att kommunen fick ett automatiskt besked om att uppgifterna var mottagna, och sedan tänkte inte samhällsbyggnadskontoret mer på det. Inte förrän en tid senare, när kommunen fick besked om att ansökan hade avslagits eftersom den kommit in för sent.
Boverkets beslut kunde inte överklagas, men kommunen begärde att det omprövades. Det ville inte Boverket. Därefter slog också förvaltningsrätten i Växsjö fast att beslutet inte kunde överklagas.
Nu har Ulf Broström å kommunens vägnar vänt sig till Justitiekanslern, en myndighet som fungerar lite som en domstol för anda myndigheter. Justitiekanslern ska nu ta ställning till om Boverket gjort sig skyldig till felaktig myndighetsövning.
‒Det ska göras en objektiv bedömning. Om någon lidit ekonomisk skada på grund av ett felaktigt beslut, blir myndigheten som fattat beslutet skadeståndsskyldig. Min inställning är att Strängnäs kommun har lidit skada, säger Ulf Broström.
Exakt hur mycket pengar kommunen gått miste om är inte klart, eftersom Boverket räknade ut summan efter ett antal olika parametrar som Ulf Broström inte har tillgång till.
‒Boverket har själva uppgivit att det rör sig om sju miljoner kronor, men det kan vara något mindre eller något mer, säger Ulf Broström.
Om Justitiekanslern ger kommunen rätt, kan Boverket alltså bli skyldig att betala denna summa.
Känner du till liknande situationer där kommuner fått rätt i efterhand?
‒Inte kopplat till just statsbidrag men däremot i andra sammanhang när det har blivit felaktig hantering.
Så det finns en chans att kommunen kan få skadeståndet?
‒Ja, det hoppas jag.