Henrik Vajstedt och Eva-Lena Daun drar för närvarande ett tungt lass i Strängnäs, som annonserar efter en tränare till.
– Vi skulle behöva fler banor. Den dagen klubben flyttar till Larslunda IP vore det önskvärt med fyra utomhusbanor och lika många under tak, säger chefstränaren, tillika verksamhetsansvariga, Eva-Lena Daun.
"Elo", som hon kallas för, slutade egentligen i SNTK sommaren 2019.
Men efter bara ett år återvände Västeråsprofilen.
– Numera är jag även Strängnäsbo. Jag kom tillbaka för gemytets skull, och för att vi har en bra styrelse och organisation, säger 51-åringen.
Annars har Strängnäs på kort tid tappat tre anställda coacher, bland annat valde Johan Nilsson att flytta hem till landets norra del.
– Vi söker en tränare som kan jobba här 50–75 procent. Annons finns ute på förbundets hemsida, säger Eva-Lena Daun.
Varför lyckas ni inte behålla dem ni anställer särskilt länge?
– Dels är ju Strängnäs en liten stad där det kan vara svårt att acklimatisera sig utanför idrotten, dels känns det som tränarnas marknad nu. Duktiga tränare är en bristvara, men alla som rekryteras hit har verkligen gjort ett bra jobb.
Eva-Lena Daun får för tillfället dra ett tungt lass tillsammans med tävlingsansvariga Henrik Vajstedt, som tack vare att han är deltidspermitterad från sitt vanliga jobb nästan kan bo i arenan på Vasavallen.
Schweiziskan Petra Kaspar-Hitz, 52 år, har nyligen anlänt till Strängnäs och arbetar 20 procent som tränare.
Övriga tjejer som ingår i klubbens stora tränarstab heter Frida Persson, Sanne Jeppe och Beata Vajstedt.
Träningsflitiga talangen Alma Johansson, 13 år, i samspråk med Petra Kaspar-Hitz och Eva-Lena Daun.
– Det utgör ju även stommen i vårt serielag, konstaterar Eva-Lena Daun.
– Men både jag och Petra är med och konkurrerar. Vi kanske kan spela lite smartare än de yngre tjejerna, fortsätter hon.
Frida Persson har hunnit fylla 22 år.
– Jag började nog som tränare redan vid 15 års ålder. Utöver att jag jobbar som tränare tre timmar i veckan åt klubben håller jag även privatlektioner, säger Strängnästjejen som studerar på Mälardalens högskola.
Stommen i Strängnäs damlag – Frida Persson, Beata Vajstedt och Sanne Jeppe – är även tränare på klubbnivå.
Hur ofta är du i hallen?
– I snitt fyra gånger per vecka.
Sanne Jeppe, 17 år, kommer ursprungligen från TK Hobby.
– Här tränar jag en vuxengrupp, bestående av åtta män i åldern 40–50 år. På en timme hinner vi med ganska mycket, berättar Eskilstunatjejen.
– Tennisen är en mansdominerad sport, det är bra om vi kan vara förebilder, tillägger hon.
Alma Johansson: "Jag vill spela Wimbledon."
Beata Vajstedt, förstaårselev på Europaskolan, coachar yngre barn.
– Jag tycker det är kul, och jag utvecklas av att träna andra, konstaterar 16-åringen.
För att få arbeta som klubbtränare måste man ha fyllt 15 år.
– Innan dess kan man gå med oss och praktisera, berättar Eva-Lena Daun.
Hur ser återväxten bland spelarna ut?
– Både Alma Johansson, född 2007, och den ett år äldre August Vajstedt ingår i regionslagen. De har spelat distriktsturneringarna Sofias cup respektive Pirres pokal. Men jag skulle vilja att vi hade fler yngre ute på tävlingar.
I dagsläget har SNTK 320 aktiva spelare, och det finns en kölista nu för dem som önskar börja spela tennis.
– Jättekul att vi har sånt tryck. Det ser inte likadant ut på andra platser i landet, säger Eva-Lena Daun.
Strängnäs TK hade tänkt sig en baluns för flera hundra personer när klubben fyller 100 år, den grundades i augusti 1920.
Coronapandemin satte dock käppar i hjulet.
– Det fanns, och finns fortfarande, ett digert koncept även om festen flyttas fram till våren. Bland annat har vi bjudit några tidigare världsettor, avslöjar Eva-Lena Daun.