Kameran har personen satt upp på ett stall. Personen själv menar att hen har tillstånd för övervakningen. Genrebild.
De två anmälningarna kommer från personer som bor i närheten av kamerainnehavaren.
I den första står att läsa att kameran ifråga sitter uppsatt på en ekonomibyggnad. Anmälaren rapporterar att kameran filmar ut mot allmän väg och gör så åt två olika håll.
Förutom att kameraövervakningen "kränker grannskapets privatliv" menar anmälaren att den även riskerar att röja identiteten på personer som bor på ett skyddat boende i närheten.
"Kontakt med grannarna har skett, och de uppger att de har tillstånd. Det är svårt att föra en dialog med dessa grannar och på grund av tidigare konflikter är det svårt att avgöra om det stämmer eller inte", skriver anmälaren vidare.
Den andra anmälaren refererar till den förstas anmälan och specificerar att kameran sitter på en stalldörr.
"Den filmar inte ner på deras mark utan rakt ut på samfällighetens väg och där vi passerar dagligen till fots och I bil. Jag är helt övertygad om att de har en kamera riktad mot grinden som folk vill passera och som vi passerar till vår mark", står det.
Antalet klagomål gällande kamerabevakning har ökat de senaste åren, visar statistik från IMY. 2021 fick myndigheten in 287 sådana klagomål, året därpå 310. I fjol landade slutsiffran på 432.
My Lorenius, jurist på IMY, skriver i ett mejlsvar att myndigheten inte har någon uppgift om hur vanligt det är att privatpersoner sätter upp kamerabevakning, men svarar att man inte vet varför antalet anmälningar om otillåten bevakning ökat.
"Det kan handla om att det är förhållandevis enkelt, billigt och lättillgängligt att införskaffa kamerautrustning och montera den. Det kan även handla om att människor upplever en större otrygghet i samhället. Eller att fler har fått kännedom om att man kan vända sig till IMY med en sådan anmälan", skriver hon.
Hon skriver även att ett av de vanligaste misstagen som sker när en privatperson sätter upp kameror är att man bevakar områden som ligger utanför den egna tomten, till exempel en allmän plats som en gata, trottoar eller grannens fastighet:
"Det är också vanligt att attrapper monteras så att de ser ut att bevaka områden utanför den egna tomten, vilket enskilda kan reagera negativt på då de tror att de utsätts för kamerabevakning".
My Lorenius svarar att kamerabevakning i närheten av ett skyddat boende kan vara olämpligt om uppgifterna som inhämtas inte omfattas av tillräckliga säkerhetsåtgärder. På det skyddade boendet kan det dock vara motiverat med kamerabevakning i egen regi av säkerhetsskäl.
Hur bedömer ni vad som räknas som otillåten övervakning och inte?
"Det måste finnas en rättslig grund enligt dataskyddsförordningen för att kamerabevaka platser som inte omfattas av privatundantaget (privatundantaget innebär att dataskyddsförordningens regler inte gäller för kamerabevakning för privat bruk, eller är knutet till en privatpersons hushåll, reds. anm.) En anmälan/klagomål leder i regel i första steget till att ett informationsbrev skickas ut till den som uppges bedriva bevakningen. Detta får anmälaren kännedom om. Inkommer ett förnyat klagomål inleds i regel tillsyn som leder till ett beslut. Den som anmäler är part i tillsynsärendet, och får handlingar kommunicerade samt en kopia av tillsynsbeslutet", skriver My Lorenius.