Petra Lundh är Sveriges riksåklagare. Hon är därmed landets högsta åklagare, tillika den enda allmänna åklagaren i Högsta domstolen samt chef för Åklagarmyndigheten. Arkivbild.
Var det en kroppsvisitation eller en kroppsbesiktning som polisen utförde på en då 14-årig kille i Strängnäs resecentrum, den där marskvällen förra året?
Det har varit en central fråga i såväl tingsrätten som hovrätten – och polisen som sedermera dömdes för tjänstefel av båda domstolarna har överklagat för att få detta utrett av högsta instans.
Ännu är det oklart om Högsta domstolen, HD, faktiskt kommer att titta på ärendet. Men inför beslutet om så kallat prövningstillstånd har Sveriges riksåklagare, Petra Lundh, fått ge sin syn på saken.
"Jag bestrider ändring av hovrättens dom. Enligt min mening finns det dock skäl att meddela prövningstillstånd i målet", skriver hon. Alltså: Polisen ska dömas för tjänstefel. Men det behövs bättre vägledning framöver.
Det som hände på resecentrum var att polisen misstänkte att 14-åringen hade droger på sig. Killen togs med till trapphuset, där han bland annat fick dra ner sina byxor och glänta på kalsongerna för att visa att han inte hade gömt någon narkotika där.
Enligt killen ska polisen ha uppmanat honom att lyfta på pungen, något som polisen själv förnekar och som inte syns på filmen från kameraövervakningen. Polisen har dock sett ner i 14-åringens kalsonger.
Polisen anser att hen undersökte kalsongerna – det vill säga en kroppsvisitation, alltså en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig eller har med sig.
Åklagaren har framhållit att det i stället handlar om en kroppsbesiktning, som är ett mer ingripande tvångsmedel då kroppens yttre eller inre delar undersöks. Möjligheten att genomföra en kroppsbesiktning på unga personer är begränsad, enligt lag.
Både tingsrätt och hovrätt landade i att det var tal om just kroppsbesiktning i detta fall – och det gör även riksåklagaren. Hon hänvisar bland annat till en snarlik situation i ett JO-beslut – där just kalsongerna som klädesplagg skulle undersökas, men då intima delar av den misstänktes kropp också kunde iakttas.
Enligt riksåklagaren är dock inte JO-beslutet vägledning nog i rättstillämpningen. Lagtexter, förarbeten och juridisk litteratur ger inte tydlighet nog, anser Petra Lundh. Hon rekommenderar HD att pröva frågan, för att få ett så kallat prejudikat som är till hjälp i kommande rättsprocesser och för poliser i deras myndighetsutövning.