Susanne Sefyrins popcorngräs som skjutit i höjden.
Samma popcornpåse – två helt olika resultat. I början på maj planterade Susanne Sefyrin några popcornkorn (ekologiska) i den ena odlingslådan och ytterligare några ute i trädgården.
– Jag har aldrig odlat med popcorn tidigare men jag ville testa. Jag trodde bara det skulle bli ett fint vajande popcorngräs, säger hon.
I den vanliga planteringen blev det precis så. Men i den andra växte popcorngräset så pass mycket att glaslocket fick plockas bort från odlingslådan.
– Det är häftigt att se, och vilka blad! Trots att det blåser mycket så håller den sig stadig, säger maken Kjell-Arne Sefyrin.
Popcorngräset ute i trädgården är ungefär 35 centimeter högt och planterades samtidigt som den andra i odlingslådan.
Enligt Susanne borde det inte bli en så tydlig skillnad mellan planteringarna.
– Det är fascinerade att se. Varför den tog fart vet jag inte riktigt? Skillnaden är bara att den ena planterades i en odlingslåda och fick kogödsel, annars är det egentligen inga perfekta odlingsförhållanden.
Susanne beskriver sig själv inte som en person med gröna fingrar när det kommer till odling och hoppas nu kunna inspirera fler till att våga testa nya saker.
– Jag tycker det har varit roligt. Det är flera i området som jag pratat med som reagerat när de såg den som. Det har blivit lite av en snackis i området, berättar hon.
Det är många lager av blad innan Kjell-Arne Sefyrin kommer fram till innehållet i kolven.
Kjell-Arne tillägger:
– Det är verkligen många som har varit nyfikna.
Under tiden som popcorngräset växt har det också hunnit bildats flera kolvar på plantorna. Om kolvarna har något innehåll återstår nu att se, berättar Susanne som tror att det kanske inte finns något ätbart alls där inne.
Kjell-Arne är däremot mer hoppfull. När tidningen under tisdagen besöker paret är det premiär för att se vad som gömmer sig inne i kolven. Efter en stunds kämpade så lyckas han få fram ett smakprov.
– Den smakar egentligen ingenting i kärnan, säger Kjell-Arne, som kort därefter testar en till, och berättar att "lite popcorn" smakar det.
Även tidningens reporter får testa, och kan inget annat än att hålla med.
Har intresset för odling med popcorn på något sätt ökat efter detta?
– Nej, det vet jag inte riktigt. Jag tycker mest att det har varit roligt att det ens blev någonting för jag hade inte så stora förväntningar. Vi får helt enkelt se vad jag hittar på för mer galenskaper till nästa säsong, säger Susanne och båda skrattar.
Parets popcorngräs som ganska omgående växte ur sin odlingslåda. I samma plantering får den även sällskap av en hel del tomater.