Günter Mårder har gjort sig känd som Sveriges snålaste man. Eller som han själv väljer att kalla det - mest ekonomiska.
Årets näringslivsdag drog igång med frukostvimmel i Thomas Arena innan det var dags för deltagarna att kliva in i aulan och ta del av morgonens paneldebatt.
En av debattörerna var Günter Mårder som under förmiddagen tillsammans med övriga medlemmar skulle diskutera företagsklimatet i Strängnäs.
Tidningen fick en kort pratstund med "företagarnas" vd innan morgonsoffan.
– Strängnäs har en unik geografisk position som är gynnsam, de flesta orter av samma storlek har inte den här geografiska positioneringen.
Den geografiska positionen gör också att staden och näringslivsklimatet stöter på utmaningar.
– Ser man det från ett annat perspektiv och tänker på kriminalitet och de otrygghetsfrågor som det skapar är ju läget plötsligt en nackdel. Vi vet vad som förekommit här. Det är baksidan av att ha ett fantastiskt läge.
Under paneldebatten lyfter han frågor som vikten av att lyfta in UF, Ung företagsamhet, och privatekonomi som obligatoriska ämnen i skolans schema.
– Vi måste locka ungdomarna med meningsfulla aktiviteter och sysselsättningar för att både rusta dem för vuxenlivet i framtiden men även hålla dem borta från den organiserade brottsligheten.
Günter Mårder berättar för tidningen att han själv kommer från en familj som inledningsvis hade det tufft men med en pappa som sedan startade företag som kom att gå strålande på grund av högt risktagande. Fram till början av 90-talet.
– Jag fick under min uppväxt se hur vi gjorde en ekonomisk välståndsresa. Jag har sett både de positiva och negativa sidorna som kommer med högt risktagande där man använder alla sina resurser till max för både risk och njutning.
Günter Mårder har därför aktivt valt att gå tillbaka till en livsstil som hans farmor och farfar tvingades ha.
– Jag gör det av egen fri vilja. Jag såg att de var lika lyckliga under stunder som vi haft ekonomiskt överflöd. Men vi var otroligt olyckliga när golvet plötsligt försvann.
Han pratar vidare om att den konsumtion vi skapar till slut blir en vardag och en vana.
– Den första utelunchen känns ofta som ren lyx. Efter tre veckor har känslan av lyx klingat av och efter fyra har vi skapat en vana. Han fortsätter:
–Många försvarar sitt konsumtionsbeteende med att det sparar tid. Själv lägger jag ner tid på att sondera begagnatmarknaden. När jag kalkylerar min egen inkomst är det helt klart mer lönsamt att lägga ner den extra tid det tar.