Systrarna Lisbeth Enberg och Elsy Hedlund har mestadels följts åt genom livet. Från uppväxten i en syskonskara på tio barn i en by utanför Kalix, genom flyttar fram och tillbaka mellan Norrbotten och Sörmland, i yrkeslivet och på fritiden.
I dag bor de på Aspö och är båda starkt engagerade i Strängnäs internationella kvinnoförening. Det är systrarna som i början av 2000-talet startade Strängnäs Q för kvinnliga företagare.
2007 blev Elsy Hedlund kassör i Internationella kvinnoförbundet i Sverige och är i dag ordförande i förbundet nationellt. I samband med att Elsy Hedlund engagerades i Internationella kvinnoförbundet ombildades Strängnäs Q till Strängnäs internationella kvinnoförening.
– Vi ville stötta våra nya invandrarkvinnor i Strängnäs och underlätta för dem. Vi har fått mycket information om deras kulturer och vi vill också lära oss ännu mer, förklarar Elsy Hedlund.
Den lokala kvinnoföreningen har en lokal på Järnvägsgatan på centralorten som är öppen varje vardag. Hit kan kvinnor från 15 år och uppåt komma för att få hjälp, lära sig mer svenska och gå kurser.
– Vi försöker få alla att inse vikten av egen ekonomi och att ha ett eget konto, säger Lisbeth Enberg.
Systrarna kan berätta om många kvinnor de har hjälpt i föreningen som har gått vidare till fasta anställningar.
Enligt systrarna är nycklarna till att invandrade kvinnor ska nå självständighet egen ekonomi, det svenska språket och integration.
– Vi vill lära de invandrade kvinnorna att de ska vara en individ, säger Lisbeth Enberg.
– Vi kvinnor ska vara självständiga och snälla mot oss själva. Det tror jag inte alla svenskfödda kvinnor är alltid heller, man är ett offer ibland, inflikar Elsy Hedlund.
Vad tror ni att det betyder för kvinnor att komma till Strängnäs Internationella kvinnoförening?
– Vi är en trygg plats. Vi finns på våning två i Präntaren. När de kommer upp till oss kan de slänga av sig slöjan och vara väldigt fria. Jag tror att det är skönt för dem att komma in och bara vara och att få lära sig svenska, säger Elsy Hedlund.
Hon fortsätter:
– Vi blir aldrig så glada som när det går bra för kvinnorna som kommer till oss, när de växer som människor.
Var väcktes ert intresse för kvinnors rättigheter?
– Jag vill vara en förebild eftersom jag har ett så långt yrkesliv bakom mig och har vägarna in i samhället. Jag har bara jobbat med män men har aldrig gått i kavaj och långbyxor. Jag har velat markera att jag är kvinna och velat vara accepterad för det, säger Lisbeth Enberg.
Systrarna berättar att deras drivkraft kommer från deras mamma.
– Vår pappa var väldigt noga med att vi skulle respektera vår mamma. Hon var väldigt religiös. Vi fick lära oss hemma att var och en får bestämma själv vad man tror på och att man inte ska pracka på någon annan det. Vi har lärt oss att respektera andras religion, säger Lisbeth Enberg.
I dag har många föreningar svårt att rekrytera ideella krafter. Hur får ni tid och kraft att engagera er för andra?
– Jag får så mycket kunskap tillbaka och jag får bekräftelse på att jag gör rätt, säger Elsy Hedlund.
– Man sporrar varandra när man är en blandning av människor från olika länder. Men vi behöver få in yngre människor i vår förening. Vi efterlyser kvinnor som har möjlighet att engagera sig, säger Lisbeth Enberg.