Enligt Malin Sjöström har 100 000 personer i landet någon form av ätstörningsdiagnos. Men mörkertalet är troligen stort och hon har en känsla av att problemet ökar.
– Det finns undersökningar som visar att 80 procent av alla 15-åringar i Sverige är missnöjda med sin kropp, vilket är en ökning, säger Malin Sjöström.
Men bland de som har en diagnos är det bara runt tio procent som har en stor övervikt eller undervikt. På de flesta syns det alltså inte utanpå. De som drabbas kan vända sig till föreningen Frisk och fri som är en riksförening mot ätstörningar. Organisationen jobbar med mentorskap, chatt och stödgrupper. Man vänder sig också till anhöriga.
Varför är det inte bara att "sluta" med sitt missbruk?
– Att uttrycka sig så vittnar om en ganska stor okunskap om psykisk ohälsa. Maten är ju egentligen inte problemet utan ett uttryck för ett underliggande problem. Man måste jobba med varför man känner som man gör, säger Malin Sjöström.
Vad kan man göra som anhörig eller vän?
– Det är bra att presentera sin oro. "Jag är orolig för dig och jag får känslan av att du inte mår bra". Undvik att vara terapeut, erbjud i stället att följa med personen när den söker hjälp. Var heller inte så fokuserad på själva matintaget.
Finns det någon bra vårdform?
– Det finns mycket att välja på, både enskild terapi och gruppterapi. Man får testa sig fram om något inte funkar. Det går att bli frisk från en ätstörning och det är viktigt att vi vågar prata om det, säger Malin Sjöström.