Kent Briby affärsområdeschef på ESEM på Kvitten återvinningscentral i Strängnäs. "Det skulle funka med påsar men det skulle vara den absolut sista utvägen", säger han.
"För avföring kan du sätta en plastpåse eller sopsäck i toaletten...din kommun informerar om hur du ska slänga avfallet", står det i broschyren från MSB.
Att vi uppmanas att bajsa i påsar vid längre strömavbrott när det inte går att spola i toaletten har fått stor uppmärksamt både i Sverige och utomlands under veckan, vilket Sveriges radio var först med att rapportera om.
Så hur ser egentligen Strängnäs kommuns plan ut om det skulle uppstå en sådan kris?
Enligt Patrik Jarenius, säkerhetschef på Strängnäs kommun, är det SEVAB som har huvudansvaret för hanteringen av avföringen vid ett sådant nödläge.
– I Stockholm skulle detta bli en jättefråga och komplicerat. I Strängnäs är det lättare att hantera och bor man på landsbygden får man ta hand om den biten själv, säger Patrik Jarenius.
SEVAB hänvisar oss vidare till Kent Briby, affärsområdeschef på ESEM (Eskilstuna Strängnäs energi-och miljö), för att vi ska få en klarare bild över den praktiska planen vid ett sådant läge.
– Det var första gången jag såg om det i MSB:s broschyr. Vi har planer för hur vi ska hantera kriser, men inte specifik för en situation där 30 000 Strängnäsbor skulle bajsa i påsar, säger Kent Briby.
I beredskapsplanen ingår extra drivmedel och bilar. Att samla in mat-och restavfall (där bajspåsarna skulle ingå) skulle prioriteras först. Vad gäller avfallet skulle det därefter lastas i containrar för avfallsförbränning i Västerås.
– Vi vill i första hand få bort avfall med mest bakterier. Så exempelvis kartonger skulle vi uppmana att man väntar med att slänga.
Men Kent Briby är likt många inom branschen kritiska till användandet av plastpåsar, framförallt eftersom det inte testats i större skala förut.
– Det är inte den bästa lösningen. Det skulle bli problem och en sanitär olägenhet om påsarna skulle spricka, säger Kent Briby.
I broschyren från MSB får vi även rådet att använda oss av latrintunnor eller hinkar för att ta hand om avföringen, som gärna då skulle toppas med kompostströ eller sågspån.
Tidningen testade att dra en plastpåse över toaletten, men av resultatet att döma gäller det att hålla sig till främre delen, för att nå önskat resultat.
Latrintunnor ser ut att vara den bästa lösningen i Strängnäs kommun vid en kris om det skulle vara möjligt att spola i toaletten under längre tid.
– Det är en bättre lösning och lättare för oss att samla in. Vi undersöker nu möjligheten att kunna köpa in fler latrintunnor för att kunna dela ut istället vid en sådan situation, säger Kent Briby.
Om det istället skulle bli stora mängder latrinhinkar som skulle samlas in istället för bajspåsar skulle dessa fraktas till Sörby Gård i Eskilstuna för tömning.
– Jag uppmanar även alla hushåll att införskaffa hink med lock. Även det är en bättre lösning än att använda sig av plastpåsar, säger Kent Briby.
Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” har skickats ut till samtliga hushåll i Sverige.
Enligt MSB är det upp till varje kommun hur man väljer att hantera avfall vid en kris. Råden om att använda sig av plastpåsar, latrinhinkar och tunnor bedöms enligt myndigheten fungera för flest system.
Susan Larsson, som är säkerhetschef på Eskilstuna Strängnäs energi-och miljö, säger att man inte ska ta till tunnor och plastpåsar i första skedet, utan att boende i Strängnäs ska införskaffa vatten att spola med i toaletten, exempelvis sjö- eller åvatten.
Men finns det inte vatten att spola med ska man alltså inte fortsätta att göra nummer två i toaletten, eftersom det riskerar att bli stopp.
Hon påpekar att dricksvatten vid en kris inte ska användas för att spola med i toaletten. Men om det uppstår en situation där det inte finns vatten alls är det viktigt att inte använda toaletten för annat än för kiss.