Tvisten har varit rättssak i över fyra år och har överklagats ända till Högsta domstol. Nu beslutar den sista instansen att fallet inte ska tas upp.
"Högsta domstolen har gått igenom materialet. Det har inte kommit fram något skäl att meddela prövningstillstånd", står i domstolsbeslutet.
Vidare: "Hovrättens avgörande står därmed fast."
Trossamfundet Jehovas vittnen dömdes 2020 av Svea hovrätt till att betala över tio miljoner kronor till bolagen Bromma mark & bygg AB och Sultat holding AB, som båda ingår i Svenska hem-koncernen.
Summan utgörs av förfallna hyreskostnader, skadestånd och rättegångskostnader.
Prövningstillstånd hade krävts för att Högsta domstolen skulle ta upp överklagan. I och med att tillståndet inte ges, vinner hovrättens dom laga kraft. Beslutet kan inte överklagas.
Bakgrunden till tvisten är ett hyres- och köpesavtal för Svenska hem-arenan och det intilliggande Hotell Mälarblick. Båda ägdes fram till januari 2007 av trossamfundet, men såldes då till Svenska-hem koncernen. I fortsättningen hyrde Jehovas vittnen lokalerna.
Problemen uppstod senare i och med en klausul som skulle reglera längden på hyreskontraktet. Vid tiden då avtalet skrevs ville Strängnäs kommun ta fram en ny detaljplan för området. Av okänd anledning valde trossamfundet och koncernen att skriva i sitt hyresavtal att det skulle gälla fram till den nya detaljplanen fanns på plats.
Kommunen ändrade sig dock och tog aldrig fram en sådan. Och när Jehovas vittnen 2010 ville säga upp avtalet, accepterade Svenska hem det inte.
I stället krävde koncernen 2015 knappt femton miljoner kronor i uteblivna hyresavgifter. I samma veva sa koncernen upp avtalet själv, med hänvisning till den obetalda hyran, och gjorde om delar av arenan och hotellet till flyktingboende.
Jehovas vittnen vägrade betala och fick stöd av tingsrätten i Eskilstuna i ett första avgörande. Det överklagades dock till hovrätten som, efter fleråriga förseningar, ändrade tingsrättens dom, nu till trossamfundets nackdel.
Under det gångna året har Jehovas vittnen försökt att överklaga till Högsta domstolen, bland annat med argumentet att hovrättens dom skulle innebära att trossamfundet berövades sin egendom. Det skulle, enligt dem, bryta mot de mänskliga rättigheterna.