Kometen ifrÄga Àr döpt till 12P/Pons-Brooks efter tvÄ av de mest erkÀnda kometobservatörerna genom tiderna, fransmannen Jean-Louis Pons och britt-amerikanen William R. Brooks. Den flyger förbi jorden pÄ intervaller pÄ omkring 71 Är, och Àr en av de mest synliga periodiska kometer som Äterkommande fÀrdas förbi vÄr planet.
Runt juli 2023 sprack en del av kometen och omkring 10 miljarder kilo is och sten föll bort frÄn den, vilket skapade ett tjockt moln av damm och gas runt kometen. NÀr det intrÀffade förstÀrktes kometens ljusstyrka hundrafaldigt, och gav kometens svans den speciella hornliknande formen den har nu.
Det hĂ€r Ă€r inte information som jag behöver googla under skrivandet av den hĂ€r artikeln, utan fakta som jag blir underrĂ€ttad om under min intervju med Ali Hasan, Leonard Norberg och Ian Amante â alla tre tredjeĂ„rselever pĂ„ Europaskolan och medlemmar i Europaskolans AstronomisĂ€llskap, som sedan en tid tillbaka slagits ihop med föreningen Europaskolan för vetenskap.
â Venn-diagramet mellan de tvĂ„ Ă€r ju nĂ€stintill en cirkel, skrattar Leonard.
För de tre killarna vÀcktes intresset för rymden i tidig Älder. BÄda Leonards förÀldrar Àr astronomer, sÄ att hans intresse för himlakroppar skulle bli en realitet var mer eller mindre skrivet i stjÀrnorna.
Ians intresse har han författaren Tove Jansson att tacka för.
â Jag Ă€r ett stort fan av Mumin. De som lĂ€st boken Kometjakten vet att det Ă€r en vĂ€ldigt Ă€ventyrlig berĂ€ttelse om hur en komet hotar och skrĂ€mmer lokalbefolkningen, sĂ€ger han.
Men Mumin kom först?
â Ja. Mumin först, sen rymden.
Alis rymdintresse kom Àven det via litteraturen, dÄ han i tidig Älder fick en bok om rymden, solsystem och planeter.
â DĂ„ tyckte jag att det hade varit coolt att fĂ„ se en komet nĂ„gon gĂ„ng, och nu har vi en ganska okej chans att fĂ„ göra det.
12P/Pons-Brooks blir den första kometen som trion har chans att skÄda i sitt liv. Och chanserna som ges nu kring slutet av mars Àr vÀldigt goda.
â Jag tror den skulle nĂ„ en synlig magnitud pĂ„ omkring fem, vilket Ă€r ungefĂ€r sĂ„ ljusa som de flesta vanliga stjĂ€rnorna man ser pĂ„ himlen Ă€r. Men givet storleken pĂ„ kometen sĂ„ kommer den nog vara mer synlig Ă€n de flesta stjĂ€rnor, sĂ€ger Leonard.
DessvÀrre kommer kometen ligga i nordvÀst ganska nÀra horisonten, i nÀrheten av fiskarnas stjÀrnbild, vilket gör den nÄgot svÄrare att se.
â Det bĂ€sta Ă€r att kolla runt pĂ„ olika hemsidor för att fĂ„ mer information om var den befinner sig. Om vĂ€dret Ă€r bra, och det Ă€r en klar natt med mörk himmel, bör den synas, fortsĂ€tter Leonard.
För det Àr nu det gÀller: det Àr under den sista veckan i mars som förutsÀttningarna Àr som bÀst att fÄ syn pÄ himlakroppen. NÀrmast jorden kommer den befinna sig i juni, men Àr dÄ svÄrare att se dÄ solen inte lyser lika starkt pÄ den samtidigt som kvÀllarna blir ljusare.
Missar man den hÀr chansen fÄr man vÀnta Ànda till 2095 för nÀsta tillfÀlle.
Var i kommunen borde man befinna sig för att se kometen?
â Kungstornet kommer jag att ta mig till. Det Ă€r lite kullar Ă„t nordvĂ€st dĂ€r, men jag hoppas att de inte Ă€r tillrĂ€ckligt höga för att blockera den. Tosterö kan ocksĂ„ funka bra, sĂ„ har man klar sikt över sjön. NĂ„gonstans dĂ€r det inte Ă€r för mycket kullar med klar horisont, sĂ€ger Leonard.