Sven Olov Strömkvist har en skorsten som mäter åtta meter ovan mark. På grund av den ovanligt höga skostenen är den godkänd för att sotas och brandskyddskontrolleras nedifrån. Trots detta fick Sven Olov Strömkvist en anmärkning när den brandskyddsbesiktigades och en anmärkning kan han inte överklaga.
– Den är godkänd av förre sotaremästaren i distriktet, men teknikern som kom underkände anläggningen med hänvisning till två regelverk. Men i dem står inte en rad om stegar och det behövs ju inte heller för min anläggning. Det är min poäng. Varför riskera livet flera meter upp på en stege när det inte behövs? säger Sven Olov Strömkvist.
Han har tidigare jobbat i flera år med fastighetsunderhåll och genom arbetet kommit i kontakt med fastighetsägare som haft problem av samma karaktär.
Strengnäs Tidning gör en rundringning till olika byggfirmor för att höra vad som sägs.
– I stort sett alla som man pratar med i branschen upplever problem. De tolkar reglerna som fan tolkar bibeln, säger byggaren Håkan, som vi valt att kalla honom, och han är samtidigt mycket noga med att påpeka att regelverk ska följas på grund av säkerheten för sotare, tekniker, men också husägare.
Vad som hände var att Håkan byggde om ett tak och i samband med det förlängdes skorstenen. Han ringde och pratade med Strängnäs sotningsdistrikt för att eldröret skulle bli rätt i konstruktionen. Han pratade även med tillverkare av material, men ändå blev det fel och i besiktningen blev anläggningen underkänd. Han ringde upprepade gånger till Strängnäs sotningsdistrikt utan att problemet gick att lösa och till slut gav han upp.
– Det här är bara ett exempel av tio. Till slut ringer man andra besiktigare för att bli bättre bemött och jag ringde en i Eskilstuna som kom och godkände och han åker ju inte och fuskbesiktigar. Man tycker också synd om kunderna för att det kostar ju extra pengar för dem.
Olika slutsatser
Olika byggare bekräftar bilden och en berättar att olika sotare från Strängnäs sotningsdistrikt kommit fram till olika slutsatser. Ett år har väggstegen varit anmärkningsfri, men vid nästa kontroll har den underkänts, trots samma regelverk.
Ett plåtslageri, som inte vill uttala sig i frågan, säger kort att samarbetet har fungerat bra, men att de nästan inte jobbar med Strängnäs sotningsdistrikt.
På företaget Hans Forsman AB arbetar Pawo Hiltunen som konsult i kamin- och skorstensfrågor och han är däremot kritisk.
– De är oerhört petiga helt i onödan och vi anlitar annan besiktningsman. Senast i dag ringde en kund som har fått en kamin och då har de varit där och säger att något måste ändras. Man hör mycket från kunderna. De är förbannade på attityden, den höga hatten, på sättet de bemöter kunder.
Bengt Svärd, som äger Strängnäs sotningsdistrikt, äger också bolaget Näckrossotaren AB och det hade tidigare uppdrag i Katrineholm och Flen. De kontrakten har inte förlängts och Leif Rydstedt, tidigare tillförordnad räddningschef i Flen, förklarar varför.
– Vi hade mycket klagomål och ibland kunde jag sitta i tre timmar i sträck i telefonen bara för att ta emot dem, det var omfattande. Klagomålen gällde bemötandet och folk tyckte nog att sotarna gjorde bra jobb, men när det kom till brandskyddskontroller så var det stora områden där folk helt enkelt vägrade att släppa in dem.
Sota själva
Över hundra husägare ansökte om att få sota själva och länsstyrelsen hörde till slut av sig till Leif Rydstedt för att se vad han gjorde åt saken.
– Vi förlängde inte avtalet och anställde egna sotare och tekniker i stället. Vi tog över i somras och sedan dess har klagomålen sjunkit med hundra procent.
På räddningstjänsten i Strängnäs är Camilla Dahlén chef. Hon känner till klagomålen, men det är inte många som skriftligen hört av sig. På de senaste fem åren har sju skriftliga klagomål inkommit. Dock är det fler som har ringt.
I morgon kan ni läsa del tre i granskningen – så hanterar kommunen nu problemet.
Fotnot: I kväll klockan 18.30 presenterar Sven Olov Strömkvist sitt medborgarförslag för kommunfullmäktige i Djäknehallen. Det handlar om hur kommunen kan hantera frågan.